METAL Naturligtvis skulle det vara frestande att peka ut Gregor MacIntoshs och Adrian Erlandssons sidoskott Vallenfyre och Nick Holmes engagemang i Bloodbath som vägledande till varför gruppens fjortonde skiva låter som den gör. Men även om vokalisten nu låter sin ursprungliga dödsgrowl gjuta råg i ryggen på exempelvis ”Flesh from bone” eller ”Sacrifice the flame” är det här ingen total reträtt till vare sig ”Lost paradise” eller ”Gothic”. I stället får vi stämningarna från ”Shades of god”, ”Icon” och ”Draconian times” silade genom det multet vemodiga nät som har präglat karriärens senare år. Förvisso avsevärt tyngre och skrovligare än både ”Faith divides us – death unites us” och ”Tragic idol”, men ändå med den melankoliskt hudnära känslan intakt. Det här är likt svalkande liniment för en sargad själ.

BÄSTA SPÅR: ”Beneath broken earth”.