ROCK Den tidigare trummisen i The Ark deltog i Melodifestivalen för två år sedan. Det gick sådär. Av alla bidrag som har deltagit i tävlingen sedan år 2000 är det svårt att hitta ett exempel med färre strömmar på Spotify än ”Bygdens son”. Sylvester Schlegel passade inte in i årets största tingel tangel då, och han gör det ännu mindre nu. Att lyssna på ”Det kommer gå, allt kommer bli bra” är som att starta om hårddisken. På 42 minuter träder en annan och mer personlig popvision fram.
Jag skulle inte ha blivit ett dugg förvånad om Schlegel haft Bon Ivers två senaste album som inspiration och riktmärke. Låtarna är mer elektroniska och lågmälda än tidigare. Produktionen antar en mer svävande form, blåset är en dämpad närvaro i bakgrunden, rösten blir en del av de andra instrumenten. I grund och botten handlar det om imponerande och hembränd blue eyed soul där sången landar någonstans mellan Björn Skifs 70-tal och Justin Vernon. Texterna berättar om det märkliga i att nästan ha levt halva livet med ovanlig värme och sympati.
Den elektroniska psalmen ”Det kommer gå…” är bland det allra finaste som Sylvester Schlegel har gett ut. När han sjunger om att hellre ha tusen jävliga dagar med dig än med sig själv känns det som en början på en helt ny karriär.
BÄSTA SPÅR: ”Det kommer gå…”

LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!