Startsida / Inlägg

Veckans singlar: andlighet och världens sämsta rock

av Markus Larsson
Skärmavbild 2017-04-14 kl. 13.15.01

Förra fredagen fick veckans singlar vara.
Ni vet varför.
Här är därför ett axplock från de två senaste fredagarnas singelsläpp.
Några av dem får långfredagen att lysa som julafton.
Och det finns också ett exempel som är tristare än viss uttjatad korsfästelse.

RateHarry Styles
Sign of the times
Sony
POP Harry Styles var alltid den största stjärnan i One Direction. På scen var han som en ung cover på en mycket känd mun. Swaggern och de fladdrande skjortärmarna var en rar hyllning till Mick Jagger. Därför är det logiskt att hans solodebut inte tar samma väg som de andra ex-medlemmarna i One Direction. I stället för den sedvanliga hybriden mellan pop och r’n’b – rock. ”Sign of the times” har inget med Princes låt att göra. Däremot märks det att Styles har vuxit upp med 90-talets britpop som något slags stilideal. Han kan Verves ”The drug’s don’t work” och ”Bittersweet symphony” utantill. ”Sign of the times” är både ett välkommet stilbrott och en udda fågel på dagens hitlistor. En fem minuter lång powerballad med gitarrer? På något underligt sätt känns det som att greppet fungerar. Jag misstänker att den grandiosa melodin och refrängen kommer att stanna kvar länge. Det var sådana här låtar som en gång gjorde Robbie Williams till en global arenaentertainer.

RateKamasi Washington
Truth
Young Turks/Playground
JAZZ Kamasi Washington är utan tvekan hiphopgenerationens mest respekterade jazzartist. När man lyssnar känns det alldeles självklart att saxofonisten från Los Angeles drar fullt tält på Way Out West, att han medverkade på Kendrick Lamars ”To pimp a butterfly” och att hans monumentala debut, trippelalbumet ”The epic”, har sålt guld i Tyskland. Nya singeln ”Truth” är från kommande ep:n ”Harmony of difference”. Den består av sex musikstycken som Kamasi Washington nyligen premiärspelade på Whitneybiennalen, en återkommande utställning om samtidskonst, i New York. John Coltranes ande är alltid närvarande  i Washingtons musik tillsammans med körerna från Marvin Gayes ”What’s going on”. ”Truth” är som en bländade vacker flodvåg av ljud som inte gör någon illa. Man vill svepas i väg och vila i dess famn.

RateOskar Linnros
Psalm för skolgårdar
Universal
POP Egentligen går det att nämna Oskar Linnros, Kamasi Washington, Frank Ocean och Kendrick Lamar i samma recension. Allihop hämtar för ögonblicket kraft ur en liknande spiritualitet. Och det är andligheten som ständigt suddar ut gränserna mellan soul, pop, jazz och hiphop. På nya singeln öppnar Oskar Linnros den röda svenska psalmbokens mest lästa sidor. Nya singeln är en modern fortsättning på ”Den blomstertid nu kommer”. Att lyssna är som att se löven spricka på våren.

RateChris Stapleton
Broken halos
Mercury/Universal
COUNTRY Country handlar alltid om röster. Och ingen sjunger just nu bättre, och med samma urkraft, som Chris Stapleton. Se hans version av ”Either way”, som han en gång skrev till Lee Ann Womack. Låtskrivaren och artisten från Lexington, Kentucky, blev i princip countrymusikens nya frälsare över en natt när han uppträdde med Justin Timberlake på Country Music Awards för två år sedan. Det har blivit en modern tv-klassiker. ”Broken halo” är ett par nummer mindre än Stapletons största stunder, men rösten kan naturligtvis fortfarande tända majbrasor.

RateFrank Ocean
Biking feat. Jay-Z & Tyler, the Creator
Blonded
R’N’B Singeln tar vid där ”Futura free”, det sista spåret på albumet ”Blonde”, slutade. ”Biking” är som ett meditativt bonusspår för fans som inte kan få nog där Frank Ocean är den sköra och självreflekterande bryggan mellan verserna med Jay-Z och Tyler, the Creator. En cykel får här blir en metafor för Oceans existentiella ångest: ”Got a million dollar bike/got, got me fucked up.”

RateTLC
Way back (feat. Snoop Dogg)
852 Musiq
R’N’B Till sommaren släpper TLC sitt femte och sista album. På 90-talet, när Lisa ”Left-Eye” Lopes fortfarande levde släppte gruppen två av 90-talets finaste r’n’b-skivor, ”Crazysexycool” och ”Fanmail”. Det som En Vogue och TLC en gång startade tog Destiny’s Child vidare. Men hur mycket jag än tycker om att höra T-Boz och Chillis röster i dag blir ”Way back” inget mer än en färglös nostalgtripp där Snoop Dogg slentrianrappar över en soljäst och dåsig basgång.

RateLinkin Park
Good goodbye (feat. Pusha T & Stormzcy)
Warner
POP Singeln går att sammanfatta i en mening:
Det hjälper inte att rapparen Pusha T och grimestjärnan Stormzcy gästar ”Good goodbye” – Linkin Park är fortfarande ett världens mest onödiga emoband.

  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Emelie Anderberg
  • Nöjeschef: Ylva Niklasson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB