Future bjuder på en vansinnigt underhållande konsert. Det är omöjligt att inte lämna Annexet, Atlanta-rapparen och hans fyra rutiga flanellskjortor med ett brett leende.

Popmusiken speglar alltid den tid vi lever i. Typiskt därför att en av sommarens mest framgångsrika låtar blev Futures ”Mask off”. Låten tar avstamp i en David Lynchsk stämning. Över ett nattsvart beat upprepar Future – med sin karaktäristiskt avmätta röst – namnet på två droger: ”Percocets, molly, percocets”. Om och om igen, som ett nihilistiskt mantra. I videon till låten kör rapparen bil genom ett domedagslandskap. Gatorna brinner, vapen överallt. ”Mask off” samplar Tommy Butlers ”Prison song” från 1976. Låten finns med på ”The Selma album”, en musikalisk hyllning till Marthin Luther King. Jag inbillar mig att det inte är en slump. Ingen annan musik beskriver så träffsäkert hur det känns att vakna upp på morgonen i Donald Trumps 2017. Låten är för övrigt Futures mest framgångsrika singel hittills.
När hans ”The Future Hndrxx Tour” når Stockholm har den 33-årige Atlanta-rapparen en helt annan position än när han uppträdde i ett tält på Way Out West 2014. I februari släppte han två album. ”Future” och ”Hndrxx” gick båda in på Billboards förstaplats med en veckas mellanrum. På Annexet bjuder rapstjärnan på en extremt uppsluppen partyspelning. Vad som förenar Future – i kväll i illgul hoodie, solglasögon och scarves i bakfickan – med till exempel Migos och Frank Ocean är det lediga förhållningssättet till musiken. Beatsen är Futures egna små lekplatser. Där existerar inga lagar, inga regler. Lyssna bara på ”I’m so groovy”, herrejösses.
Även i det visuella märks det att Future tänker fritt. Med sig på scenen har han fyra manliga cheerleaders i synkade svartvitrutiga flanellskjortor. De dansar som du gör när du tror att ingen tittar. Spelar luftgitarr på mikrofonstativet och slowdansar sig igenom The Weeknd-samarbetet ”Low life”. De skapar illusionen av en stor, urspårad hemmafest på omysiga Annexet.
Och så till slut: ”Mask off” med de fyra flanell-männen i orange rånarluvor. Det är musik hypnotisk, kuslig, lyrisk och alldeles jäkla magisk. Som en värktablett mot samtiden.

LÄS FLER KONSERTRECENSIONER HÄR!