POP Någonstans i ”Flicker” ligger ett utmärkt västkustrockalbum begravet.
Men Niall Horan lyckas inte riktigt gräva fram det.
24-åringen från Irland brukar beskrivas som den mest musikaliske medlemmen i One Direction. Det var han som stod med en akustisk gitarr under pojkbandets shower. Horan lärde sig spela instrumentet genom att titta på Youtube-klipp.
Han är en stor beundrare av den kanadensiska croonern Michael Bublé. Men det märks inte på ”Flicker”, tack och lov. Ed Sheeran är däremot aldrig långt borta. På grund av sin enorma popularitet har Ed blivit blåkopian för alla unga och hyperkommersiella män med trubadurambitioner. I intervjuer har Niall Horan även sagt att albumet är inspirerat av Eagles och Fleetwood Mac.
Det sista hörs tydligt i ”Since we’re alone” – ännu ett exempel på hur inflytelserik Fleetwood Macs skiva ”Tango in the night” har blivit i dagens popmusik. Var Eagles tog vägen är dock ett litet mysterium.
Men mot slutet av ”Flicker” finns flera fina exempel på Niall Horans låtskrivarbegåvning och hans fascination för Kaliforniens mjukaste folkpop. Synd bara att allt låter lika generiskt som Richard Marx.
BÄSTA SPÅR: ”Since we’re alone”.

LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!