Startsida / Inlägg

Taylor Swift är smartaste katten i klassen

av Per Magnusson
00050_PH_010_F8
”What’s better than being cool is being happy”, sa Taylor i konsertfilmen ”1989 world tour live”. En liten programförklaring för artisten Swift. Foto: Universal

RateTaylor Swift
Reputation
Big Machine/Universal

POP Alla tycker saker om popstjärnan Taylor Swift just nu. Hon har tappat det. Hon tar inte sitt politiska ansvar. Hon var bättre när hon hade skägg. Team Taylor har haft ett sjå med att försvara henne. Smakproven från sjätte albumet ”Reputation” har varit besvikelser, med Taylors mått mätt. Den fläckfria popparaden ”1989” och fantastiska föregångaren ”Red” satte nivån. Förstasingeln ”Look what you made me do” var stark som statement. ”…Ready for it?” helt enkelt inte en så bra låt, ”Gorgeous” en grower. Bara i ”Call it what you want” snuddade Swift vid den magi vi vet att hon är kapabel till.
Så varför är det värt att kalla sig Swiftie – även när det blåser motvind i Taylorland? Man kan egentligen koka ner det till en sak. Få andra artister målar scener ur relationer som romantikern Taylor. Hennes finaste låtar – som ”Begin again” och ”You are in love” – kan läsas som noveller. ”I’ve spent my whole life trying to put it into words”, sjöng hon i den senare. Den förmågan – i kombination med ett befriande mod att våga vara töntig – har möjliggjort hennes paradoxala ställning som både uramerikansk popikon och tjejen i lägenheten bredvid. När en mjukisklädd Taylor spelar gitarr i skräddarställning med katten bredvid på Insta stories är hon du och jag.
Men någonting hände på vägen: countrytjejen från Reading, Pennsylvania blev världens största artist. Hennes liv ser i dag väsentligt annorlunda ut. Stoffet till hennes sånger består nu i en beef med Kanye West snarare än ännu en dejt på det lokala kaféet. Här uppstår en relateringsproblematik. De flesta av oss lever ju merparten av våra liv i Coop-kön snarare än på Gatsby-liknande poolpartyn med champagnefylld pool. Men Taylor är alltjämt ärlig och konsekvent. Vid en ålder av 27 är hon världens största popstjärna och beskriver sin verklighet på samma sätt som, säg, Drake.
”Reputation” är ännu ett kvitto på vad vi redan visste. Taylor är en smart katt. En briljant iakttagare, med lika skarp blick för detaljer som bästisen och ”Girls”-skaparen Lena Dunham. När hon sjunger att hon spiller vin i badkaret ser man det framför sig. Hennes melodier är också på en egen nivå. Hon är världsmästare i oerhört lagom popmusik.
”Reputation” är i huvudsak producerad av nämnda Lena Dunhams pojkvän Jack Antonoff samt svenskduon Max Martin och Shellback. Den mer subtila Antonoff (Lorde, St. Vincent) kompletterar Martin och Shellback perfekt. Tillsammans skapar de en väl avvägd helhet.
I en albumkontext växer också singlarna till någonting större. Öppningen ”…Ready for it?” sätter till exempel en perfekt ton. Samtidigt kan man förstå varför just de fyra låtarna valdes som skyltfönster för albumet.
Men Taylors singlar har sällan varit hennes starkaste låtar. I stället är det albumspåren som står ut. ”Delicate” är ett lysande exempel på Swifts unika förmåga att beskriva det sårbara i en nystartad relation: ”Is it cool that I said all that/Is it too soon to do that yet?”. Hon lindar in raderna i en magisk Kate Bush-pop av den typen som bygger bo i ditt huvud, men aldrig är irriterande påflugen.
Versen i ”Dancing with our hands tied” klingar av samma ensamma tomhet som Robyns ”Dancing on my own” och Don Henleys ”The boys of summer”. ”Getaway car” är en perfekt roadtrip-kusin till ”Style”.
Och refrängen i ”Call it what you want” sammanfattar den hopplösa romantikerns popgeni och sinne för lyriskt drama bättre än någonting annat: ”My baby’s fly like a jet stream/High above the whole scene/Loves me like I’m brand new.”
Jag längtar redan efter romanen.

BÄSTA SPÅR: Redan nämnda ”Delicate”, Getaway car” och ”Call it what you want” samt den avslutande pianoballaden ”New year’s day”.

VISSTE DU ATT… Taylor Swift gör en Frank Ocean och släpper två 72-sidiga magasin med bilder, handskrivna texter, poesi och målningar tillsammans med albumet.

TITTA OCKSÅ PÅ: Den Jonas Åkerlund-regisserade konsertfilmen ”1989 world tour live”, som dokumenterar Taylor Swifts turné 2015. En stilstudie i att vara popproffs.

LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!

  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Sandra Wejbro
  • Nöjeschef: Andreas Hansson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB