Startsida / Inlägg

2017 var ett bevis på att hårdrocken i högsta grad lever

av Sofia Bergström
mastodon
Mastodon har gjort både årets låt och årets album enligt Aftonbladets metalskribent Sofia Bergström. Foto: Jimmy Hubbard

”Är hårdrocken död?”, blev jag nyligen tillfrågad i en intervju.
Att börja skriva hårdrockens dödsruna känns för mig helt otänkbart.
Musikåret 2017 låter som ett levande bevis på att genren i allra högsta grad är vid liv.

När jag nyligen blev intervjuad om hårdrockens ställning i ett lokalt P4-program fick jag frågan om hårdrocken är död eller om genrens framtid är i fara. Det bland annat med tanke på hårdrockens minimala utrymme i media, att stora arenaband hör till en utdöende art och att en del lyssnare uttryckt följande tankar:

”När banden från 60-, 70- och 80-talet är borta kommer rocken och hårdrocken att dö ut.”
”Musiken skulle jag säga dog tidigt 90-tal. Ungefär i samma veva som Guns N’ Roses splittrades!”

Hur många, eller få, som håller med om det vågar jag inte spekulera i men jag själv är långt ifrån uppjagad. I mina ögon är hårdrocken mer levande än någonsin.
Under hårdrockparaplyet lever vi i en era av frodande subgenrer och fusionband som uppfriskande nog gärna hämtar inspiration utanför hårdrockens tämligen rigida ramverk.
2017 är progressiva norrmännen Enslaved och danska Amalie Bruun och hennes gotiskt präglade metalprojekt Myrkur tydliga exempel, som pälsar på black metal-skelettet mer eller mindre subtila lager av jazz respektive folkmusik. Med fantastiska resultat dessutom.
För att inte tala om amerikanska Mastodon, som på årets starka giv ”Emperor of sand” behandlar existentiell tematik i ett omvälvande ljudlandskap av psykedeliska inslag och poprockiga refränger. Utan att tappa sin tungviktstitel.
Innanför Sveriges gränser hittar vi Europe som på elfte fullängdaren ”Walk the earth” blickar tillbaka till 70-talets progrock för att hämta inspiration. Det moderna slutresultatet säkrar bandets plats i den samtida hårdrocktoppen – och på min årsbästalista. I synnerhet spåren ”Kingdom united” och ”Turn to dust” som är av yppersta världsklass.

Dagens musikutbud är emellertid en svårnavigerad digital djungel som kan kännas urvattnad på vissa håll och kanter. Men där man minst anar det går det att träffa på en guldåder.
I år står debutanter för flera av mina mest spännande upptäckter. Däribland black metal-duon Asagraum, med rötter i Norge och Nederländerna, och värmländska rockoutfiten Lykantropi vars finstämda singel ”Black old stone” charmade mig i våras.
Utöver det har hel- och halvsvenska akter som The Lurking Fear, Vampire, Alfahanne, Arch Enemy, Night Viper och Monolord förgyllt mina träningspass, storstädningar och tågresor med tilltalande låtar och album.
Utanför Sveriges gränser står Taake, Memoriam, Full Of Hell, Converge, Ash Borer och Unearthly Trance för insatser som också förtjänar ett omnämnande.
Så med det pulserande hårdrockåret 2017 i backspegeln blickar jag nu framåt mot 2018 med stor optimism.
Av singlarna ”Nuclear alchemy” och ”The lament” att döma väntar bland annat spännande verk från Watain och Tribulation redan i januari.
Spänn fast (patron)bältet. Det kan bli en omtumlande tur.

Årets 20 bästa hårdrocklåtar

Från modern 70-talsrock till nihilistisk sludge och progressiv black metal av den skandinaviska skolan (övriga av årets bästa låtar avhandlar vi här!).

1 JAGUAR GOD (MASTODON)
Sista spåret på bejublade albumet ”Emperor of sand” förvandlas från ett anspråkslöst balladstycke till en kraftfull best. Överraskningar hör inte enbart hemma i kinderägg.

2 SACRED HORSE (ENSLAVED)
Nytillskottet Håkon Vinje (sång och keyboard) gör susen för Enslaveds nystöpta ljudbild samtidigt som Grutle Kjellsons gutturala insats ger teknisk finess ett ansikte.

3 9-13 (IRON MONKEY)
I kampen om medaljplats vinner brittiska sludge/doom-trion brons med det benkrossande titelspåret från senaste albumet.

4 THE WEIGHT OF DISASTER (LEPROUS)
Mitt sinne förförs av Einar Solbergs drömska stämma och Baard Kolstads tajta trumlir. Tyvärr är resten av fullängdaren ”Malina” en besvikelse.

5 INNTRENGER (TAAKE)
Drygt åtta minuter hypnotiserande black metal med stark rock’n’roll-känsla. För att inte tala om den fantastiska Darkthrone-osande låtuppbyggnaden.

6 VORTEX SPAWN (THE LURKING FEAR)
The Lurking Fear tonsätter världens ondska i huvudriffet vars olycksbådande klang är bland det maffigaste jag har hört i år.

7 MEMORIAM (MEMORIAM)
Hommagen till avlidne Bolt Thrower-trummisen Martin Kearns är ett bastant dödsmetallstycke som får nackmusklerna att rycka frenetiskt.

8 TURN TO DUST (EUROPE)
Europe säkrar sin samtidsrelevans med ”Turn to dust”, en modern 70-talsdänga av episka proportioner.

9 NIGHTBRINGERS (THE BLACK DAHLIA MURDER)
Melodidriven brutalitet när den är som allra bäst.

10 ULVINDE (MYRKUR)
Få framkallar gåshud som Amalie Bruun, kontrasternas drottning. I ”Ulvinde” ställer hon (mar)drömsk folkmusik mot ondskefulla avgrundsvrål. Fjäderlätt och tungt på samma gång.

11 EYRIE (NE OBLIVISCARIS)
En progressiv nyårskaramell med mjuka och hårda ingredienser i välsmakande symbios.

12 MURDER SCENE (ARCH ENEMY)
Alissa White-Gluz går från klarhet till klarhet och står för sin grymmaste sånginsats hittills i oemotståndligt medryckande ”Murder scene”.

13 THE LAMENT (TRIBULATION)
Oavsett vilken genre vi placerar svenska Tribulation i kan vi väl enas om att deras nyanserade metal är sjuhelsikes bra?

14 COLD (TOMBS)
En låt som lever upp till namnet och kyler ned mig från topp till tå, ända in i benmärgen, med sin genreöverskridande estetik.

15 NUCLEAR ALCHEMY (WATAIN)
Brutalt, blytungt och blodtryckshöjande. Det bådar gott inför januarisläppet.

16 THE DUSK IN US (CONVERGE)
Episk och sofistikerad lågmäldhet signerad Converge som regerar med sin metalcore-melankoli.

17 BLACK OLD STONE (LYKANTROPI)
Vacker rockprosa från lovande Karlstad-akten Lykantropi, vars främsta styrka är den finstämda sången signerad My Shaolin och Martin Östlund.

18 SPARK (THE HAUNTED)
Precis som vi vet att solen går upp varje upp dag är det allmän (hårdrock)kunskap att svenska The Haunted alltid levererar stark dödsmetall.

19 THE WAY YOU USED TO DO (QUEENS OF THE STONE AGE)
Det närmaste rockvärlden kommer till dansvänlig disco.

20 BENEATH THE BLEEDING SKY (DESULTORY)
Från början till slut vinner Desultory min odelade uppmärksamhet i detta omväxlande spår som imponerar med tung basgång och fängslande gitarrslingor.

ÅRETS 99 BÄSTA LÅTAR
FLER SPELLISTOR HÄR!

Instagram

  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Bea Blom
  • Nöjeschef: Ylva Niklasson
  • Tf chefredaktör och vd: Lena K Samuelsson
  • Tf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB