Millencolins refränger sitter som flugpapper i pannan
av
Millencolin
True brew
Epitaph/Playground
PUNK Att Örebrosönerna har tjänat på ett tajt ransonerat utgivningsschema de senaste åren (föregångaren ”Machine 15” släpptes redan 2008) blir nästan övertydligt. Med fokus satt på Bad Religion i allmänhet och mästerliga ”Against the grain” i synnerhet är det ett hungrigare Millencolin som hälsar på från den här sidan 2010-strecket, med större fokus på tempo och med supermelodierna i första rummet. I denna förening är ”True brew” nästan löjligt effektiv. Låtarna och refrängerna sitter som flugpapper i frontalloben och är omöjliga att få bort med något annat än spackelskrapa. Emellanåt blir fixeringen vid förebilderna dock aningen för stor – såväl ”Autopilot mode” som ”Egocentric man” och ”Silent suicide” har bolagsbossarna tatuerade i sitt dna – men resultatet är ändå så medryckande och lättgillat att det är omöjligt att inte ryckas med. Att vänta ytterligare sju år på en uppföljare skulle kännas direkt olidligt.
BÄSTA SPÅR: ”Mr. make believe”.