GÖTEBORG. Joel Alme kommer hem till Göteborg men det känns också som att han kommer hem till svenska språket.
Jag har aldrig sett honom bättre.

Det är kompisar och familj på plats och den sedan flera år huvudstadsbaserade 35-åringen namndroppar göteborgska stadsdelar i parti och minut, inte minst Linnéstaden där han själv växte upp.
Men framför allt är det Joel Almes turnédebut på svenska, med sångerna från det lysande nya albumet ”Flyktligan”.
Och även det blir ett slags homecoming. Alme känns helt naturlig på modersmålet. Texterna om att kämpa, falla, resa sig och aldrig tappa hoppet, om vardagskärlek och lyckan i det lilla, blir bara starkare när de kan placeras i en stockholmsk tunnelbanevagn eller på Kennedygatan i Majorna, där kompisarna bodde som singeln ”Backa tiden” handlar om.
Alme och hans band, med bland andra polaren Martin Elisson från Hästpojken på bas, blandar upp med några av de bästa låtarna från de tidigare plattorna. Den romantiska blandningen av croonerpop, soft soul och klassisk rock känns så elegant nedstrippad och lätt i steget att det inte bara är sångarens look som leder tankarna till det amerikanska kultgeniet Jonathan Richman.
Alme är inte minst lika avväpnande uppriktig, främst i den självrannsakande men djupt allmängiltiga balladen ”Aldrig bra på livet”.
Texten handlar om att aldrig riktigt vara där. Men om den här kvällen präglas av något är det en genuin och bitvis rent gripande närvaro.

Alla låtarna:
Håller mig på kanten
I väntan på dom stora orden
Slå hjärta slå
You will only get it once
No class
Röda bolaget
Jag kan bara ge dig allt
A young summer’s youth
(Paus)
Våran sort
Backa tiden
The queen’s corner
Always on my mind
Soft winds
Innan staden vaknar
Dig äger ingen
So used to be saved

Extranummer:
Aldrig bra på livet