Stora känslor mellan raderna
av
Lianne La Havas
Blood
Nonesuch/Warner
SOUL Det är omöjligt att inte tänka på Sade.
Med album som ”Promise”, ”Love deluxe” och ”Lovers rock” ritade sångerskan, och gruppen med samma namn, om kartan för musik i gränslandet mellan pop, soul och jazz. Alla som försöker närma sig hennes uttryck måste mäta sig med singeln ”By your side”. De flesta försvinner i dess skugga.
Den Londonbaserade artisten och låtskrivaren Lianne La Havas har inte samma tyngd men använder en liknande isbergsteknik som Sade. Med undantag av vulkanutbrottet ”Grow” syns bara tio procent av låtarnas djup. Resten, det känsloladdade mörkret som bär fram melodierna, finns mellan raderna.
I låten ”Tokyo” känns det som om Lianne La Havas gör en r’n’b-version av filmen ”Lost in translation”. Stämningen är lika vacker och ensam. Under den blanka ytan rasar en tyst storm.
Precis som några av sina mest uppenbara förebilder – D’Angelo, Erykah Badu, Lauryn Hill – rör hon sig mellan olika genrer utan att det märks. Det är inte konstigt att Prince beundrar henne.
Bästa spår: ”Grow”.