POP Medierapporteringen kring Sveriges största dj har hösten 2015 handlat mer om hans hälsa än hans musik. Detta sedan den 26-årige Tim Bergling i början av september meddelade att han ställer in alla spelningar fram till årsskiftet. Pausen ska ha uppmuntrats av hans team, skivbolag och familj och ledigheten ska användas till att ”växa upp på ett sätt han aldrig fick chansen att göra”.
Även om väldigt många källarproducenter drömmer om att leva Avicii-life är det nog få som skulle mäkta med – eller ens förstå – vad ett sånt liv innebär i realiteten. Trötta rockmän kan raljera över att ”bara trycka på knappar” till baren stänger men sedan det stora genombrottet för fyra år sedan har Östermalmsynglingen turnerat mer än de flesta. Parallellt med konserterna har han spelat in sitt andra album, som tagit två år att färdigställa.
Genremässigt är ”Stories” inte lika konsekvent som den countrybetonade debuten ”True”. Det är snarare en ganska splittrad historia. I öppningsspåret ”Waiting for love” blir Avicii nästan en parodi på sig själv. Discostråkarna i ”Talk to myself” och den ursnygga housen i ”Touch me” vittnar om en annan Avicii, den som aldrig nöjer sig med att vara en i edm-mängden utan vill ta sin musik vidare. Och att singeln ”For a better day” gästas av Alex Ebert från psykedeliska indiebandet Edward Sharpe And The Magnetic Zeros är på många sätt logiskt i Tim Berglings värld.
I ”Ten more days” är cowboy-Avicii tillbaka, men det är en ganska vilsen cowboy. ”True believer” är en klassisk banger, skriven tillsammans med Coldplay-kompisen Chris Martin. När Wyclef Jean tittar förbi studion i ”Can’t catch me” uppstår däremot högst oklar musik.
”Somewhere in Stockholm” med Daniel Adams-Ray är drömsk pop i fotspåren på Lorentz & Sakarias. Låten har sina brister men den är albumets ärligaste stund.
Avicii har alltid känts som en artist som slits mellan sina kreativa ideal och att behaga dem som vill se honom överst på topplistorna. Inte minst hans livespelningar vittnar om en artist med stor integritet.
Jag hoppas att Tim Bergling lyssnar på sin inre röst framöver och – tar mer paus. Då tror jag att vi har magisk musik att vänta.

LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!