Jag såg aldrig den smått legendariska spelningen på Hultsfred 1999. Jag såg inte ens besöket på numera insomnade Debaser Slussen 2011. Men jag såg den digitala hardcoregruppen Atari Teenage Riot när den intog Göta Källare, Stockholm, i torsdags.

Det är ett ganska utbytt band. Lite Kraftwerk-feeling över det hela. Medlemmen Carl Crack dog av en överdos 2000 och Hanin Elias har lämnat.  Så bandet som klev på scenen i Stockholm bestod av originalmedlemmen Alec Empire, brittiska mc:n Rowdy Superstar och USA-födda sångerskan och musikern Nic Endo.

Atari Teenage Riot bildades i Berlin 1992, och punkvrålade anti-fascistiska och anarkistiska budskap över ett eget technosound – som en motreaktion på nynazism inom tysk musik. Låttitlar som ”Hetzjagd auf Nazis” illustrerar deras nisch rätt bra.

Idag, 2015, har ATR gett ut ett album som heter ”Reset” (bästa låt: ”Modern liars”) och fokus verkar vridas mer mot våra liv och kamper på internet.

Och det är nog något med deras nya titlar, något med de utbytta medlemmarna (även om Rowdy Superstar är megamycket bättre i ATR än solo) och definitivt något med ljudet i konsertlokalen som gör att de inte riktigt når fram till mig den här gången.

Där jag står är det svårt att urskilja orden och det blir tyvärr  ingen större samhälls-fixar-pepp eller aha-upplevelse för mig att se ATR 2015… Men det blir en punkig electrosmocka som får det att surra i kroppen och brusa i öronen hela vägen hem. Jag blir helt andfådd av att se trion flyga runt på scen. Och det är också värt en hel del.