Nu blir det retrovibb! Jag vet nog att ni har längtat efter något som sätter lite kalejdoskopisk touch på regnovember. Och i Sverige ges det ut en helt del sådant nu. Bland annat så ser The Echo Fields debut-EP dagens ljus i dag.

Bakom de fyra låtarna står Tomas Hellberg och Niklas Mellberg, som har tagit hjälp av Billy Cervins gitarr (Side Effects) och Oskar Nyléns bas. Bandet har funnits sedan 2013 och EP:n spelades in av Stefan Brändström (Solen, Holograms, Moon City Boys) och ovan nämnda Billy.

Musikbloggen tycker att en vill ha mer efter de fyra spåren, och bad The Echo Field att fixa en spellista med musik som inspirerar dem. Här har vi Tomas och Niklas favoriter, från The Byrds via New Order till Courtney Barnett! Motiveringar till låtarna läser du nedan.

Tomas val:

Midlake – Young Bride
Helt klart en av världens vackraste intron, melankolin är total! Jag hörde denna låt första gången på en bar för ett år sedan, har fortfarande inte tröttnat. Varje gång jag hör introt vill jag bara krypa under en filt med en kopp te och se höstlöv falla i slow-motion.

Darondo – Didn’t I
Vilken röst han har alltså, så skör och det låter verkligen som att han är nära till tårarna vid varje sångfras. Hela låten är ganska skev, och det är det jag älskar! Lyssna på stråkarna och orgeln som spelar unisont, bliss!

Byrds – Gunga Din
Det är inte en låt på svenska om att gunga, men den har ett skönt gung hursomhelst. Perfekt ”åka-iväg”-låt, väldigt passande med tanke på att den är med på soundtracket till kultfilmen Easy Rider.

Chris Cohen – Rollercoaster Rider 
Kanske inte helt oväntat en British invasion-inspirerad låt på denna lista. Men den är ju så feelgood! Refrängen är som sammet rakt in i trumhinnorna, det finns nog en narcissistisk sida i mig som gör att jag gillar den här låten, för den känns lite som den sortens låtar jag vill skriva.

Courtney Barnett – Avant Gardener
Sorgligt nog enda kvinnliga artisten i min lista. Hon är ett lyriskt geni, låten är fem minuter lång men hon lyckas ändå hålla ens intresse vid liv hela vägen. Det är så nonchalant sjunget och det sätter vibben helt perfekt. Favoritpartiet är helt klart: ”the parametic thinks I’m clever because I play guitar, I think she’s clever because she stops people from dying”.

Niklas val:

Tame Impala – Eventually 
”I know that I’ll be happier, and I know you will too”… för ovanlighetens skull en bra låt om att göra slut/skiljas från någon. Gillar verkligen ljudbilden som Kevin Parker får till med sina synthar och lager av sång. Sen är även texten riktigt välskriven.

New Order – The Village  
Introt får mig alltid att börja digga och vilja dansa! Älskar hur syntharna och gitarrslingorna smälter ihop med trummorna och sången. New Order har självklart en hel del bra låtar, men denna är för mig en låt som ganska många missar.

Gary Shearston – Faded Streets, Windy Weather
En fin kärlekslåt om att minnas tillbaka till en tid som varit. Det är något drömskt och lite melankoliskt över hela låten som jag verkligen gillar. Är väldigt svag för just den här typen av vackra kärlekslåtar från slutet av 60-talet.

Daniel Johnston – Life In Vain
Detta är nog en av dom finaste låtarna jag vet. Den får en att stanna upp, tänka och reflektera. Daniel Johnston har en sådan otrolig förmåga att beröra med sin röst och sina texter.

Elliott Smith – Everything Means Nothing To Me
Kanske inte den gladaste låttiteln men ändå en helt otroligt fin och mäktig låt. Det finns så mycket att zooma in på här. Men för mig är Elliott Smith lika mycket ett musikaliskt geni som han är en otrolig textförfattare. I den här låten är det som att dom båda sidorna möts och förstärker känslan i låten mer och mer. Den sista textraden ”Everything means nothing to me” blir till slut som ett mantra som sköljer över en, tillsammans med dom gigantiska trummorna och stråkmaskinen.