Startsida / Inlägg

Grattis världen – årets överraskning

av Markus Larsson
Skärmavbild 2015-12-17 kl. 18.53.09
The Purple One. Konfetti och skådespel för folket. Foto: AP
Phase twoRatePrince
Hitnrun phase two
NPG Records

POP Wow…
Från ingenstans släpper Prince sitt fjärde album sedan september i fjol. Och om ”Hitnrun phase one” var en sjunkbomb är uppföljaren bland det finaste han gjort på 2000-talet.
”Hitnrun phase two”, som finnas på streamingtjänsten Tidal och Itunes, har spelats in under fyra år i Paisley Park. Prince återvänder inte bara till sitt kompband The New Power Generation, förstärkta av blåssektionen Hornheads som han turnerade med i början av 90-talet. Han har även hittat tillbaka till sin mest avväpnande form av popfunk. Flera av låtarna har en liknande stil och swagger som ”Raspberry beret”. Prince nöjer sig inte med att skriva förutsägbara texter till melodierna – verserna liknar snarare små berättelser och anekdoter.
Precis som Neil Youngs ”Freedom” är albumet ett lapptäcke av gamla och nya låtar. Några har släppts som singlar men försvunnit från radarn, andra har framförts live och ”Xtraloveable” var ursprungligen avsedd för dubbelalbumet ”1999” från 1982.
Det som binder ihop materialet är Princes nyvunna intresse för den allra mjukaste jazzfunken. Musiken glider fram som små lätta moln på en klarblå himmel. Soulblåset har vinden i håret, jazzflöjter surrar från blomma till blomma, en Fender Rhodes-orgel glöder i natten.
Prince verkar bry sig om sina låtar igen i stället för att vräka ut dem för att han kan. Det finns en värme i ”Look at me, look at U” som inte märkts sedan skivan ”Diamonds and pearls”. ”Revelation” är ytterligare en av de där förtrollande falsettballaderna som endast Prince kan sjunga och leverera. Och det är obegripligt att han inte har gett ut ”Black muse” tidigare, ett oemotståndligt jam som toppas av textraden: ”Rock’n’roll and jazz, so you know we’re built to last – it’s cool”. Indeed.
Vem kan göra lika söta och upplyftande poplåtar om politik? I ”Baltimore” kommenterar Prince den flagranta amerikanska rasismen bakom att polisen sköt ihjäl Michael Brown i Ferguson och att Freddie Gray dog efter att ha blivit arresterad och misshandlad i Baltimore. Popmelodierna från ”Around the world in a day” tar mörkret från ”Sign ’O’ the times” i handen och står sida vid sida med nävarna i luften under slagorden: ”If there ain’t no justice, then there ain’t no peace.”
Jämfört med Kendrick Lamars ”To pimp a butterfly” och D’Angelos ”Black messiah” kanske musiken på ”Hitnrun phase two” framstår som lättviktig.
Men det finns bara en Prince. En. Och anledningen att lyssna på honom har inte varit lika stor på många, många år.
Bästa spår: ”Black muse”, ”Baltimore”.

  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Felix Blom
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB