Bryson Tiller får ett djupt kärleksfullt mottagande, uppbackad av tvåtusen telefoner och bedövande allsång.
Han tackar genom att gömma sig i dimman och prata om Timbaland.

Beats som kopierade från Drakes ”Nothing was the same”, nerpitchade röster hämtade från ASAP Rocky och stämningar snodda från kompisen The Weeknd. Och så mitt i alltihop; Bryson Tiller, märkligt anonym. Jag var inte superimpad av debuten ”Trapsoul” som kom i höstas.
Men 23-åringen från Kentucky har genom sitt hopkok av alla saker som är i ropet blivit omåttligt populär. Hans första konsert i Sverige sålde slut på nolltid och flyttades från Debaser Strand till Nobelberget, som håller på att etablera sig som en av Stockholms trevligaste konsertlokaler.
Kön ringlar sig lång med cheeseburgar-käkande kids i den kyliga vårkvällen. ”Den hetaste grejen från Louisville sedan Muhammad Ali”, som han kallats, smyger som en olycksalig ande in och ut ur dimman på scenen, som hade han fortfarande inte vant sig vid uppståndelsen kring sin person. Vilket förmodligen är helt sant.
– 2015 var ett crazy år för mig. Timbaland ringde och bad mig säga upp mig från jobbet och komma och göra musik med honom i Miami, säger Tiller med illa dold stolthet.
Han alternerat främst mellan två uttryck – smattrande trap och finkänslig emo-r’n’b. Ikväll lyfts han av publiken, som är alldeles fantastisk. (Allsången redan i Rihannas ”Work”, som dj:n värmer upp med, är brutal.) Påhejad av dem sjunger han bättre än på skiva och med en nerv som påminner om Jeremih. Men han behöver fler starka låtar som ”Exchange” och ”Don’t”, den sistnämnda en strålande soft hit, som hade varit omöjlig om inte storebror Drake krattat gången med sina Dom Pérignon-tårar.