Den här listan ger dig än mer Bråvallafeeling
avFörvisso har de flesta av er avsevärt längre restid än en timme till det där fältet strax utanför Norrköping. Måhända är ni redan på plats, suger förnöjsamt på någon valfri bagagevarm dryck, hälsar på polare och känner av stämningen inför helgen.
Oavsett tillstånd eller rent geografiskt läge i landet finns det ju alltjämt anledning att växla upp en smula. Låta bluetoothhögtalaren eller bilstereon testa membranen med musik som speglar det som komma ska.
Och, håll i hatten – tur har ni. I spellistan här nedan har jag valt några extra hörvärda stycken – i kronologisk ordning utifrån speltid de kommande tre dygnen – från de grupper som på ett eller annat sätt kan sorteras in under mitt tankeparaply. Vilket är aningen brett, må erkännas. På pappret har kanske Nightwishs symfoniska toner något som helst att göra med Flogging Mollys irländska muntrationer. Lika lite som Graveyards jordiska uttryck ligger uppenbar sked med Rammsteins superplanerade industribuller eller Bring Me The Horizons moderna electro-nu metal.
På Bråvalla 2016 är emellertid alla vänner (och håller sina tafsfingrar till sig själv) och umgås sida vid sida, i ett program som kanske inte får nackhåren att resa sig av spänning men som ändå bjuder på en på pappret amusant uppställning.
Förutom att återstifta bekantskapen med At The Drive-In (aningen överskattade men ändå intressanta) samt blåsa ögonen ur hålorna i närheten av några eldfängda tyskars jätteshow i morgon kväll tycker jag personligen att det ska bli spännande hur exempelvis nyss nämnda Nightwish och Amon Amarth tas emot av blandpubliken på den gamla flygflottiljen. Vanligtvis är de namn vikta åt genrefestivaler likt Sweden Rock eller nu insomnade Getaway Rock, ställen där de alltid är bland vänner och kan plocka segerpoäng tämligen enkelt. Hur strategin i ett sällskap som bland annat ställer dem sida vid sida med så pass disparata akter som Melissa Horn, Wiz Khalifa och Bastille krävs det naturligtvis något extra för att slita åhörarna från karuseller och i övrigt konkurrerande underhållning.
Repriserar Amon Amarth sitt lajvarjyckel från Sweden Rock för tre år sen? Hur kommer egentligen Lost Societys retrothrash tas emot vid ett klockslag då många kanske inte ens har skakat bakfyllan ur hårbotten? Lyckas Biffy Clyro vara lika trollbindande på väldigt rymliga Panoramascenen i halvkvällning som senast när jag såg dem, på avsevärt mer avgränsande Berns i Stockholm?
Svar på dessa frågor, och eventuellt en rad fler, följer de kommande dagarna i Aftonbladets diverse kanaler.
Till dess – spela hårt och högt. Förvisso bara en timmes musik, men det går alltid bra att köra listan på repeat.