Startsida / Inlägg

Hälsa på dina nya unblack-favoriter: De heter Astronoid

av Mattias Kling
Suddiga killar gör knivskarp musik. Foto: Liz Teal Fairbanks
Suddiga killar gör knivskarp musik. Foto: Liz Teal Fairbanks

Medan de skandinaviska banden mest stirrat sig blinda på genrens do’s and don’ts har det lämnat fältet öppet för internationella akter att förnya black metal-uttrycket.
Under det senaste decenniet har detta gjorts i främst två länder: Frankrike och USA. I det förstnämnda sprängde Deathspell Omega med albumduon ”Si monvmentvm requires, circvmspice” och ”Fas – Ite, maledicti, in ignem aeternum” alla tänkbara förhållningssätt till den traditionella svartmetallen, Washingtons Wolves In The Throne Room svarade med att gjuta in ett ekologiskt förhållningssätt bland all demondyrkan, vilket i sin tur beredde vägen för Parisbaserade Alcest att släppa loss alla indieskruvar och hämta tydligare influenser från Ride och My Bloody Valentine än från Darkthrone och Mayhem.
På senare år har det lite von oben-aktigt kallats för hipster-black metal. Speciellt sedan Deafheaven i och med genombrottsplattan ”Sunbather” börjat locka till sig en korthårig men väldigt skogshuggarskäggig lyssnarskara, och de aktiva bandens ideologiska fjärmanden från föregångarnas enögda satanism, har genrepolisernas suckanden och gnölanden växt i styrka – i takt med att antalet grupper växer och frodas.
Lite löst kan vi placera Bostongänget Asternoid i samma musikaliska och tankemässiga hörn. För även om gruppens namn snarare leder associationer åt modern sludgeprog à la Intronaut eller Mastodon så placerar sig soundet på debutskivan ”Air”, släppt förra fredagen via bland annat Bandcamp och Spotify, ganska nära det som har bubblat fram i hemlandet och i Frankrike under 2010-talet – med en extra progressiv twist.
Det gör att kvintetten kan leka med uttrycken. Öppningsspåret närmar sig nästan Khomas mest bombastiska stunder, frontmannen och huvudvisionären Brett Bolands sång har snarare en feminin air över sig än närmar sig de sedvanliga ångestskriken och den vidlyftiga kreativiteten ger inramningen en emellanåt ambient inramning.
Det är sannerligen inte musik för alla. Därtill är den för krånglig och stringentlös, vilket knappast lär övertyga någon av scenens mest ihärdiga paragrafryttare.
Men om du redan är öppen för uttrycket kan det här mycket väl vara ett av dina nya favoritband. Kom ihåg var du läste det först.

Läs mer:
Liverecension: Deafheaven, Debaser Medis 16/3 2016.
Recension av Deafheaven-skivan ”New Bermuda”.

  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Joel Holmgren
  • Nöjeschef: Andreas Hansson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB