Veronica Maggio lyfter kvällen med mer svärta än eufori
avVeronica Maggio
Panorama, Bråvalla
Längd: 75 minuter.
Publik: De allra flesta av festivalens drygt 45 000 besökare verkar vara på plats.
Bäst: ”Hädanefter”, ”Mörkt” och ”Jag kommer”.
Sämst: Kanske är det den sparade rösten, men ibland låter Maggio ovanlig försiktig i rösten.
NORRKÖPING. Den som väntade sig en stor festivalexplosion för att avsluta Bråvalla får titta åt andra scener. Veronica Maggio gör i stället en vackert, sofistikerad spelning med mer svärta än eufori.
För några år sedan gjorde Veronica Maggio en precis så här stor festivalspelning, på ”Peace & Love” i Borlänge. Den liknar på många sätt den på Bråvalla i kväll men ändå är konserterna mil ifrån varandra. Då fick vi se en sångerska som efter år av lovord och hyllningar till slut briserade som en av Sveriges allra största.
Jag vill minnas att både publiken och jag ramlade av stolen. Precis som Maggio själv.
Att det har hänt mycket med sångerskan sedan dess blir tydligt i sekunden hon går på Bråvallas största scen i kväll. Här finns ett helt annat lugn, säkert något som går att kalla mognad. Hon blir inte den stora svenska artisten för hon är den redan. Och det är inte de stora explosionerna som märks på det magiskt solnedgångsfärgade flygfältet. Det är återhållet men kraftfullt ändå. De stora känslorna finns där hela tiden men utan att skrika på uppmärksamhet. Både bandet och konserten får i stället en vackert sofistikerad stämning. Det är självsäkert och fint och ljuvligt.
En del saker lämnar extra stora avtryck i kväll. ”Mörkt”. Den stillsamma balladversionen av ”Hädanefter”. Eller att alla låtarna från nya albumet ”Den första är alltid gratis” med bandets varma anslag låter mer rofyllda och vecklar ut sig. Inte minst den dystra ”Gjord av sten”.
Maggio har haft talförbud i två veckor, berättar hon. Vi är de första hon ”pratar med”. Och det dröjer faktiskt en stund innan Veronica får fram några ordentliga meningar. Hon ser mest bara lycklig över att se oss. Får fram några ”Åh”.
Det är också en del av varför det är så lätt att tycka om sångerskan. Att hon kan säga saker som att hon har saknat att bara stå och titta ut över oss. Och se ut som hon verkligen menar det.
Men till slut vrider förstås bandet och sångerskan upp stämningen till den där festivaleuforin som ändå behövs. De avslutande 20 minuterna är för alla. De är för de sista fansen som har vilat sig i form för att springa rakt in i publikhavet. De folkliga ruslåtarna. Med ”Sergels torg”, ”Den första är alltid gratis” och, framför allt, ”Jag kommer” lämnar Veronica Maggio oss med brinnande hjärtan och försmak av hur spelningen på Stockholm Stadion i augusti kan se ut.
LÅTARNA 1. Dom sa! 2. Välkommen in 3. Femton 4. Mitt hjärta blöder 5. Hädanefter 6. Trädgården en fredag 7. Mörkt 8. Vi mot världen 9. Svart sommar 10. Ayahuasca 11. Play och sen repeat 12. Gjord av sten 13. Hela huset 14. Sergels torg 15. Storma tills vi dör 16. Jag kommer 17. Den första är alltid gratis