James Bay
Scen: Flamingo, Way Out West.
Bäst: ”Hold back the river”.
Sämst: Att det regnar, till råga på allt.

GÖTEBORG. James Bay är motsatsen till Pete Doherty. Där Doherty missar flighter och svettas för rockens rykte slätar Bay bara ut den. Den 25-årige hatt-och-hårtesten från Hertfordshire verkar i rakt nedstigande led från nästan lika tråkiga och långhåriga Hozier. Från plågad position levererar han material från den väldoftande debuten ”Chaos and the calm”. Alla låtarna är skrivna en tonart för högt för maximerat kvidande tonläge.
Snygg och hantverksskicklig musik behöver inte alls vara dålig, John Mayer gör den till exempel förstklassigt. Men James Bay har ingenting som är bara hans eget. Dessutom saknar han låtarna och tvingas fylla ut med en riktigt slapp cover på, japp, Creedence ”Proud Mary”. Inte ens den omåttligt populära hitten ”Hold back the river” kan hindra regnet från att apatiskt strila från grå himmel.