20-åriga Erik Rapp från Leksand har sjungit hela livet och hade bland annat vunnit i Lilla Melodifestivalen då han 2013 till slut blev rikskänd genom ”Idol”. Där tog sig den väldigt soulkompatibla sångrösten till semifinal. Sedan dess har Rapp hunnit med några solosläpp, som väldigt nya ep:n ”Lovers”.
I dag premiärar Aftonbladet Musik videon till singeln ”No reason”. Var den visuella inspirationen kommer ifrån? David Bowies ”Heroes”, så klart! Därför pratar Erik Rapp om Bowie, utmaningar och framtiden i intervjun nedan.

Hej Erik! Vad betyder låten ”No reason” för dig?

– Det är en av de finaste låtarna jag skrivit. Jag tycker den känns så öm och mjuk.

Angående videon – vem sa ”vi gör en Bowie”?

– Jag tittade på videon till ”Heroes” och sa till producenten att jag också ville göra en avskalad video, med fokus på mig och mitt uttryck. Låten är ju väldigt nära så jag ville att videon skulle ta mig ännu närmare lyssnaren och tittaren.

Vad tycker du att videon förmedlar?

– Jag ville att den skulle få fram tiden och tankarna innan en ger sig hän till någon. Från att först vara osäker och rädd för vad det skulle innebära, att faktiskt våga blir kär. Den utmynnar i en känslosam orgasm mot slutet, när jag bestämt mig för att ”fall in love with you”. Det är alltså något som sker under veckor eller månader, förkortat till fyra minuter.

Blev videon som du ville?

– Ja.

Vad betyder David Bowie för dig?

– Han betyder mycket för popkultur och därför mycket för mig som musiker och förvaltare av popkultur.

Hur influerar Bowie dig?

– Han, med flera andra av grundarna av pop, inspirerar mig till att göra så stor och ambitiös musik som möjligt. Den får mig att inte vilja vara sassy i en tid där mycket inom pop beskriver hur artisten i fråga skiter i allt, har mycket pengar eller vill ha sex. Den sjunger det ordagrant och utan fyndighet, så att det ska kännas lite kontroversiellt. Det är så ovärdigt för poppen, som var så stor att den kunde förändra världen, och byggde på musikalitet och intelligens. Jag vill inte att den ska mynna ut i det här eländet.

Lyssnade du på David Bowie under uppväxten i Leksand?

– Ja, en del. Jag kommer ihåg att jag sjöng ”Life on mars” när jag var liten och älskade det.

Du har ju jobbat mot en musikkarriär sedan unga tonår. Har du nått dit du velat?

– Jag känner att jag har nått en inställning till musik som jag är väldigt nöjd med. Jag har inte haft något konkret mål, men framåt och uppåt – dit är jag på väg.

I vilken riktning vill du ta din musik framöver?

– Jag älskar elgitarren. Jag vill jobba med den mycket när jag skriver min musik, i stället för pianot som jag har skrivit med sedan jag började, vid 12 års ålder. Problemet är bara att jag inte har råd med en elgitarr just nu. Men när jag har det ska jag köpa en, och från den dagen kommer mina grannar att älska mig!

Vad vore en riktigt stor utmaning för dig, men inte omöjligt?

– Att producera en ep eller ett album helt själv. Jag har proddat sedan jag var 12 år också, men alltid lagt mer fokus på sången. Nu ska jag fokusera mer på produktion.

Vem vill du helst jobba med?

– Någon med massa musikalitet inom sig, som inte känner att den behöver bevisa sig för någon utan som gör sin grej fullt ut. Mellan oss skapas något helt nytt och något som varken jag eller den andra personen hade kunnat skapa på egen hand. Det är coolt vad som händer mellan människor.

Vilken respons har du fått på ep:n?

– Bra respons! Någon sa: ”This is what pop should sound like” och jag håller, som ni kanske förstår, med.

Släpper du något mer i år?

– Det hoppas jag!

Kommer vi kunna se dig live någonstans 2017?

– Det hoppas och tror jag också!

Så här såg det ut när David Bowie gjorde en lika avskalad, stjärnfokuserad video: