Samarbetet mellan Axwell och Ingrosso är imponerande. Men på Summerburst är det största samarbetet det mellan duon och deras tusentals fans.

Förra helgen skrev jag en krönika om Göteborgsupplagan av Summerburst. Jag skrev om hur glädjen stod i fokus, om hur musiken hamnade i bakgrunden och om det glesa festivalområdet.
Även i Stockholm är glädjen utmärkande. Från långt håll. Exalterade ungdomar springer genom Gärdets sportfält för att hinna till kvällens sista akt — numera näst intill ikoniska Axwell & Ingrosso.
Väl framme vid scenen når ögat inte slutet på publikhavet.
Det blir totalt 75 minuter av euforisk eskapism när två av landets främsta dj:er intar huvudscenen. För varje beat som droppas får publiken energi på nytt.
Det är varken konstigt eller förvånansvärt, Axel Hedfors och Sebastian Ingrosso har vid det här laget åkt världen runt och blivit mästare på att hantera sin publik. Felfritt varvar de tempon och bemästrar en oväntad dramaturgi. Med jämna mellanrum låter de publiken hämta andan. Ingrosso ropar i mikrofonen: ”Låt oss se era vackra händer”. Plötsligt befinner sig samtliga par händer i luften igen. Så går det till — om och om och om igen.
Sällan har ett rikare samarbete skådats två houseproducenter emellan. Medan Axwell slår på trummorna ser Ingrosso till att publiken aldrig faller kort på energi. Men ikväll är det här inte bara en duo. Det är en duo som skickligt jobbar tätt intill tusentals edm-fans. Ingrosso ställer sig på dj-båset och väcker makalös energi.
Festivalbesökarna svarar med att brista ut i allsång. När ett harmoniskt publikhav sjunger ”We belong to something, we belong to something new” väcks en inbjudande känsla av samhörighet. I en bråkdels sekund funderar jag på att slänga anteckningsblocket och i stället slänga mig in i publikhavet.
Allsången fortsätter. ”Who’s gonna save the world tonight?”, frågar sig publiken. Kvällens hjältar är i varje fall självklara.