Startsida / Inlägg

The 1975 festar som om det var 1985

av Markus Larsson
Skärmavbild 2017-06-12 kl. 23.47.19
Matthew Healy i The 1975 fastnar med fingret. Foto: Sofia Blomberg/Rockfoto

RateThe 1975
Plats: Gröna Lund, Stockholm. Publik: Runt 9000. Längd: 100 minuter. Bäst: ”Somebody else” och ”The sound”. Sämst: Vissa instrumentala partier är ungefär lika intressanta som en eltandborste. Fråga: Med tanke på hur musiken låter – borde inte gruppen heta The 1985?

Sångaren Matthew Healy verkar ha gått till frisören och sagt:
”Klipp en halv Robert Smith.”
På lite avstånd ser det faktiskt ut som att just sångaren i The Cure har tagit på sig överdimensionerade finkläder och försöker dansa som Michael Jackson framför spegeln efter, säg, två flaskor rött.
The 1975 från Manchester följer en brittisk tradition som startades av Coldplay.
Bandet har en självklar frontfigur. Men det är svårt att komma ihåg namnen på de andra medlemmarna. De flesta av dem är nöjda med att stå i bakgrunden och öva på klassiska synthposer.
Healy verkar, precis som så många andra emo-profiler, ha vaknat alldeles nyss. Han tänder lite nonchalant flera cigaretter under giget, uppträder med en avmätt intensitet och uttrycker vid ett tillfälle en förvåning som nog många utländska gäster har drabbats under konserter på Gröna Lund:
”Titta! Folk åker berg och dalbana. Det är ju sinnessjukt.”
The 1975 är resultatet av en hipstergeneration som, utan större ansträngning, har haft tillgång till hela pophistorien. Setet liknar en spellista av en musikaliskt frisinnad person. I intervjuer har Matthew Healy sagt att han själv inte vet vad The 1975 är för något eller vad de har för sound. Däremot har han kallat manusförfattaren och regissören John Hughes för sin största inspirationskälla. Den som har sett romantiska komedier som ”Breakfast Club”, ”Pretty in pink”, ”och ”Fira med Ferris” vet också hur The 1975 låter.
Ibland låter allting så mycket 80-tal att man står och väntar på att rosa flamingos från vinjetten till tv-serien ”Miami Vice” ska flaxa fram över publikens huvuden.
The 1975 har inte bara hört talas om ”Burning down the house” med Talking Heads eller Cyndi Laupers ”Girls just want to have fun”. Här finns den vita popfunken som Peter Gabriel mäklardansade till i musikvideon ”Sledgehammer”, här finns Duran Durans popmelodier, här finns powerpop där refrängerna alltid har aningen för korta kavajärmar.
Ibland ägnar sig The 1975 sig åt esoteriska instrumentala låtar och feedbackinsvepta shoegazer-utbrott som väcker en stark önskan om att åka en karusell i stället för att stå kvar och lyssna. Precis som tonåringar verkar The 1975 fortfarande leta efter en stabil identitet. I den processen ingår det att gå vilse.
Men den lyckliga och förälskade stämningen i neonglödande poplåtar som ”The sound”, där känslorna bubblar över som kolsyran i en skakad flaska mousserande vin, går samtidigt inte motstå.
Vid ett tillfälle lyckas Matthew Healy få alla i publiken att stoppa undan sina smartphones i tre minuter, utan att bli utbuad.
Men det är inte den största överraskningen.
Vem trodde att tusentals ungdomar skulle jubla åt långhåriga och smöriga saxofonsolon som låter Kenny G år 2017.

LÄS FLER KONSERTRECENSIONER HÄR!

LÅTLISTAN 1. Love me 2. Ugh! 3. Heart out 4. A change of heart 5. I like it when you sleep, for you are so beautiful yet so unaware of it 6. An encounter/Robbers 7. Loving someone 8. She’s american 9. Please be naked/Lost my head 10. Somebody else 11. Me 12. Falling for you 13. You 14. Girls 15. Sex 16 Medicine 17. If I believe you 18. Chocolate 19. The sound

  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Fred Balke
  • Nöjeschef: Andreas Hansson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB