HIPHOP/R’N’B Behållningen med Young Thug är att han saknar en kreativ kompass. Legendariska skivbolagsmogulen Lyor Cohen, som ger ut sin protegé på egna etiketten 300 Entertainment, har suckat över ”Thuggens” oförmåga att släppa låtar i en genomtänkt och disciplinerad ordning.
”Beautiful thugger girls” är Young Thugs femte skiva men räknas som hans albumdebut. Han har släppt otaliga mixtapes tidigare, varav fyra stycken officiella. Tre av dem, däribland ”Slime season 3” och ”Jeffrey”, kom ut i fjol. Den 25 år gamla hiphopartisten från Atlanta böjer genrer som skedarna i filmen ”Matrix”. I hans version av hiphop finns det inga regler. Är han en rappare eller sångare? Är det pop eller hiphop eller r’n’b? Spelar det någon roll?
På albumets omslag poserar han som en rockstjärna med en gitarr. Young Thug har i mer eller mindre luddiga ordalag beskrivit ”Beautiful thugger girls” som hans akustiska balladalbum i sociala medier. Riktigt så enkelt är det inte. Efter den lätt countryinspirerade inledningen ”Family don’t matter”– sätt in ett utropstecken här – backar Thug nästan metodiskt tillbaka till sitt verkliga hem: hypnotisk trap’n’b.
Han låter som en trapcrooner som vinglar fram på ren och rå känsla. Försök att föreställa er en karatepackad Wyclef Jean. Det grundläggande temat är ung kärlek, med allt vad det nu innebär. Låtarna verkar inspelade i en förförisk omgivning bland tända kandelabrar och flaskor med hostmedicin.
Att ”Beautiful thugger girls” kan vara det mest fokuserade Young Thug har gjort säger inte så mycket. Nästan varenda vers är en cliffhanger. Ingen vet var texten eller rösten ska hitta på eller ta vägen. Ena stunden är det som att Kakmonstret har överdoserat kodein, i nästa sjunger han högt och klart som en rastafaritrubadur. Det är aldrig tråkigt, bara fascinerande.
I ”Do you love me” närmar sig Thug både Drakes ”One dance” och Ed Sheerans ”Shape of you”. Men varken Drake eller Ed skulle sätta sina namn under liknande texter. Efter att Young Thug har trallat ”la la la” ett tag rappar han om att ha en trekant på sitt ansikte.
I psykedeliska Atlanta-duon Outkast lade Big Boi och André 3000 grunden som Young Thug och många andra står på i dag. Precis som alla efterföljare fortsätter Big Boi att bevisa att vad som helst kan hända i hans boombastiska universum. Men det känns alltid som att något saknas. Precis som John Lennon och Paul McCartney eller Mick Jagger och Keith Richards är Big Boi och André 3000 bättre tillsammans än var för sig.
För SZA är genreregler också bara till för att brytas. Hennes inspirationskällor är bland andra Red Hot Chili Peppers, Björk och Wu-Tang Clan. På debuten ”Ctrl” får glassig Spotify-pop plats i Erykah Badus neosoulturban. I ”Supermodel” sjunger hon om att bli dumpad på Alla hjärtans dag och att ligga med ex-pojkvännens polare som hämnd.
Enligt SZA är det en sann historia. Hon hade inte berättat något för sitt ex innan skivan släpptes.
Folk är lite hårdare i New Jersey.
BÄSTA SPÅR: ”Feel it” (Young Thug), ”Kill Jill” (Big Boi), ”Normal girl” (SZA).

LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!