ROCK På sitt fjärde album känns det som om Kristian Matsson, också känd som The Tallest Man On Earth, har lyssnat intensivt på Steve Forbert. Forbert är ännu en av de där amerikanska artisterna som aldrig blev så stor som han förtjänade. Väldigt få känner i dag till och uppskattar ett mästerverk som ”It isn’t gonna be that way”. Matssons frasering och den älskvärda känslan av att han drar stories för sina närmaste vänner på efterfesten påminner om Forbert. De sakrala körerna som växer fram över de ringande akustiska gitarrerna, ibland med bländande effekt, är en annan detalj att beundra. Skivans stämning, en sorts urban och klangfull folkrock, är över huvud taget väldigt förförisk. Det dröjer länge innan man märker att det saknas en killer, en låt som slår andan ur kroppen, något som gör skivan briljant.
Bästa spår: ”Darkness of the dream”.