POP På de tio år som har gått sedan David Urwitz albumdebut ”Det var väl inget mer med det” har han hunnit göra sex album och över 400 spelningar. Men även om 42-åringen är en institution i Göteborgsområdet, och har en stadigt växande publik i Norge, känns han fortfarande som något av en doldis i resten av landet.
Kanske har det handlat om att Sverige redan har en soulbottnad singer-songwriter från Trollhättan, behovet av en Peter Le Marc till är möjligen begränsat.
Jag har väl ofta känt just så, att Urwitz alltid levererat habila album men kanske känts lite för ”vanlig”, sällan hittat en riktigt tydlig egen plats i den tradition av innerlig pop på svenska där han verkar.
Den bilden lever delvis kvar. Icke desto mindre visar den här 21-låtarssamlingen upp en imponerande solid ”body of work”. Det blir också tydligt att Urwitz de facto blivit bättre och bättre på att låta Urwitz.
Särskilt i materialet från senaste albumet ”En gång i världen”, producerat av just Le Marc, där han naket och rakt hittar kärlekens ömmaste smärtpunkter. Men också i de tre helt nya låtarna, framför allt fina singeln ”Så kommer kärleken hem”.
BÄSTA SPÅR: ”Jag ville aldrig såra dig”.