Han går från arenakonserter med The Killers till mindre spelningar under eget namn.

Brandon Flowers dyker dock upp på klubben i glansig guldlamékavaj.

Det är ju Vegas baby.

Eller nej, det är det ju inte alls. Den 33-årige sångaren är mycket riktigt från Las Vegas men det är i ett före detta medborgarhus i Stockholm som han en söndagskväll landar med sin soloturné. Inte för att det märks att Brandon Flowers nu har det betydligt trängre på scen än vad han brukar ha det. Han gör gesterna precis så stora att de inte slår i någonstans. Inget välts och ingen blir vält. Brandon Flowers anpassar sig till situationen.

Det var Neil Tennant – ena halvan av Pet Shop Boys och en av Flowers idoler – som föreslog att Flowers skulle raka av sig skägget som odlats under The Killers ”Day & age”-period. Det kan låta som en ovidkommande detalj men faktum är att Brandon Flowers låtar verkar skapa i symbios med hans skäggväxt. Spåren på nya skivan ”Desired effect” låter lika slätrakade som hans kinder. Det är studiopolerad pop som smorts mjuk med after shave. Ingenting sticker eller river.

Resten av bandet ser ut om de skulle kunna sålt både sin mamma och hennes mamma för att ha fått varit på ett gig med The Band 1969 men det är Brandon Flowers som sätter tonen. Här finns ingen musik som drömmer om en tid innan 1980. Här finns bara syntar som matchar Flowers guldlamé med axelvaddar. ”Lonely town” låter som den haft en helkväll i Miami tillsammans med Don Johnson medan ”Diggin’ up the heart” buggar vildare än en dansbana i Malung.

Brandon Flowers och bandet serverar en akustisk version av The Killers ”Jenny was a friend of mine” och hetsar igång folkfesten till ”Mr Brightside”. Det är knappast en konsert som går till historien men Flowers verkar sympatisk och bandet spelar svängigt. Det är också något.