Strålande skatethrash som fler borde upptäcka och uppskatta
avAtlas Losing Grip
Plats: Luna, Bråvalla. Bäst: ”Through the distance”. Sämst: Förvisso är låten runt elva minuter, men blott ett introsnippet på ”Ithaka” ger bara hunger efter mer.
NORRKÖPING. På sitt sätt är det lika rimligt att basisten Stefan Bratt sportar ett vintage Metallica-linne som att vikarien Micke Jacobson riffar på en Kirk Hammett-läcker flying v-gitarr.
Med senaste plattan, den i januari släppta femplusgiven ”Currents”, har Skånegruppen nämligen visat en väg bort från det mest trångsynta hörnet av skatepunkfåran. Lika mycket Bay Area-thrash som progressiv rock och superdriven pop är gruppens nutida musikaliska gärning en frisk fläkt i en genre som emellanåt behöver konstgjord andning för att kännas relevant och angelägen.
Därför är det inte heller överraskande att kvintetten låter förträffligt på sin hittills största spelning i hemlandet. Nye sångaren Niklas Olsson gör en strålande insats som gänglig frontfigur och det är egentligen blott i styckena från den tidigare, mer genretypiska, karriären som kvaliteten hackar en smula.
Fler borde ta tillfället att upptäcka detta band. Se till att göra det, exempelvis på Getaway Rock den 6 augusti.