NORRKÖPING. Glöm inte bort att Ola Salo alltjämt är en av landets främsta estradörer.
Det, och några väl valda The Ark-nummer, räddar den här solodebuten.

När Ola Salo släppte sitt första soloalbum ”Wilderness” härom månaden var det inte rakt igenom glasklart vad han försökte göra.
När Rottne-sonen klev ut ut glamkläderna och in i något modernare, mer elektroniskt och new wave-anstruket kändes han plötsligt mindre självklar än som anförare av det band av sprakande karaktärer som var The Ark.
Men när vi nu för första gången får se den ”nye” Ola Salo på en scen blir det hela lite tydligare. För han är ju fortfarande en publiktämjare och visuell visionär av sällsynt mått.
En hel del från ”Wilderness” känns alltjämt lite oskarpt men annat klarnar desto mer på scen, med sångaren backad av cello, synthar och gitarr. Inte minst ”How I kill”, som efter Salos introduktion om den här tidens rädsla och hat blir en fin manifestation mot främlingsfientlighet.
Jag gillar även hur bandet stöper om några väl valda The Ark-låtar i det nya soundet.
Får konceptet bara mogna lite ska det nog kunna bli något av den här karriären också.