POP När Rebecca & Fiona annonserar att de ska börja flytta sig från edm till pop och tänker göra konserter med liveinstrument är det en logisk utveckling. Om just liveinstrument är nödvändiga är en annan diskussion. Men om edm ofta är en upplevelse i stunden kan popstjärnor och popmelodier skina året runt.
Eftersom edm är så stort och omfattande är det kanske enfaldigt att försöka sammanfatta och klumpa ihop genrens artister i en tes och riktning. Ungefär som när alla rappare får representera hiphop, oavsett uttryck och bakgrund och stil.
Men det verkar ändå som om de retrofuturistiska teorierna bakom Daft Punks monumentala album ”Random access memories” börjar slå rot. De största förebilderna för elektronisk dansmusik efter millennieskiftet menade ju att edm blivit för kallt och likriktat. Genom sin envisa övertygelse om att liveinstrument och melodier var byggstenarna till mer dynamisk och unik musik ville de visa en möjlig väg framåt.
Hur Rebecca & Fiona passar in i det återstår att se. Men det blir intressant att höra fortsättningen.  ”Sayonara” är första steget. Singeln är i stort sett duons version av ”Paper planes” med MIA (som i sin tur byggde sin hitsingel på en sampling av The Clashs ”Straight to hell”).
En upplyftande låt om att be världen att dra åt helvete.

LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!