Så har Kent dansat upp på den svenska försäljningslistan igen. Det är visserligen inget ovanligt, men kanske i alla fall med vad.
För ett par veckor sedan, och för att fira att det är 20 år sedan debuten gavs ut, dök nämligen Eskilstuna-bandets tio första album ut på vinyl. En del av dem igen, andra för allra första gången.
Och att det har funnits ett sug efter de här klassiska svenska albumen på vinyl var kanske ingen överraskning. De utgångna originalen har sedan länge varit hett villebråd för samlare och fans.
Med det här finns nu också både debuten och ”B-sidor 95-00” på vinyl. Nytt för de här utgivningarna är också ett par av omslagen – vinylutgåvorna av ”Vapen & ammunition” och ”Verkligen” har för allra första gången fått sina rätta omslag även på vinyl, i stället för till exempel ”Vapen & ammunitions” helsvarta variant i original. ”Röd” ges ut som dubbel-lp i stället för tre tiotummare.
Själv har jag precis som andra delar av den här redaktionen tappat det fullständigt när det kommer till det svarta guldet och uppskattar därför att Kent (och skivbolaget också givetvis) alltid verkar vara så måna om sina vinylutgåvor. Det är få svenska band som likt Kent har hållit fast vid att släppa sina album på vinyl även under de mörka åren på 00-talet, och dessutom har gjort det ordentligt. Alla nyutgåvorna – och nu blir jag alltså den där helt förlorade nörden – har minst samma gedigna känsla som originalen. De 180 gram tunga nyutgåvorna låter svinbra. Spikrak fin vinyl. Snygga och välgjorda omslag. Trippelrackaren ”B-sidor 95-00” är till exempel en bastant pjäs som snarare liknar en mindre box än en fet lp.
Roligt att fler får chansen att snurra Kent på vinylspelaren. Det har ju de senaste åren bara varit förunnat fans som har suttit på sina exemplar sedan de släpptes eller die hard-tokar med alldeles för mycket pengar. De mest eftertraktade albumen med minst upplaga, som till exempel ”Verkligen” och ”Isola”, har i bra skick inte sällan gått för 3 000-4 000 kronor på andrahandsmarknaden. Om du har lyckats hitta dem alltså.
Så, är de nya utgivningarna kalla fiskar för de samlande Kent-fanatikerna? Självklart inte. Tre av skivorna har åkt iväg med feltryckta omslag eftersom några titlar har Kalle Anka-stavats. Roligast är kanske hur ”Revolt III” på ”Hagnesta hill” har blivit ”Revolution III” i stället.
Alla kommer att kunna byta ut sina omslag hos skivbutikerna.
Vi kan väl gissa att en del feltryck ändå stannar i fansens arkiv.