POP Allting suger, precis allting.
Absolut inte musikaliskt, men i sina texter fångar Little Jinder den gråa och förtvivlade känslan efter ett förhållande tagit slut.
I nio låtar dissikerar hon hur känns att vara desperat och övergiven, ledsen och sentimental, hämndlysten och likgiltig.
Musikens drömska stämningar är passande i sammanhanget. Det är som om melodierna har sovit dåligt och är konstant bakfulla. De flesta som har varit där vet hur det brukar vara dagarna eller månaderna efter en separation – ögonen, munnen och magen bränner av för mycket tårar, nikotin och sprit.
Det är inte ett dugg konstigt att Mauro Scocco gästar ett av albumets bästa spår, ”Hångellåten”. När det gäller krossade hjärtan är Scocco något av den svenska popmusikens Leif GW Persson. Han har undersökt ämnet på skiva så många gånger att han kan kalla sig professor.
Ända sedan Little Jinder växlade till svenska går det även att härleda hennes mjuka elektroniska pop till Ratata. På ett sätt är ”Allting suger” som nio stycken nya nyanser av ”Jackie”.
Generationsskillnaden mellan Little Jinder och Mauro Scocco märks däremot i texterna. Jinder uttrycker sig ofta roligare och mer krasst:
”Jag gör allt för att komma över dig, ligger med en ful, han är jättekänd men inte jättekul” (”Ligger med en ful”).
”Gör vad som helst, låtsas gilla trance – tror du att jag kanske har en chans?” (”Vem har cigg?”).
Låtsas gilla trance? Då är det illa. Ring 112.
Little Jinder kommer dock bättre till sin rätt på sina singlar. I albumformatet blir den begränsade rösten och sången enformig. Att det saknas en riktig toppsingel som ”Vita bergens klockor” bidrar också till skivans något odynamiska finish.
Men förhoppningsvis kan ”Allting suger” inspirera fler till att blanda liknande häxgroggar av sockervadd och sprit.

LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!