En fullt rimlig retrosatsning av Megadave
av
Dystopia
Tradecraft/T-Boy/Universal
METAL Snus är snus, om än i extra lyxig förpackning. För nog går det att känna sig bekväm och väl omhändertagen när Dave Mustaine nu åter girar mot ett rivigare och tuffare sound efter misslyckade föregångaren ”Super collider”. Låt vara att hälften av manskapet är nytt efter ett mindre lyckat försök att återknyta kontakten med de gamla medlemmarna Nick Menza och Marty Friedman, många kommer säkert att låta sig förföras av ambitionen att ta ”Rust in peace”-känslan in i det tjugoförsta århundradet.
Till viss del är det också en retrotsatsning som fungerar. I såväl ”The threat is real” som ”Lying in state” och ”Fatal illusion” lutar sig Megadeth mot ett skönt thrashbett medan den dramatiska stämningen i ”Poisonous shadows” för tankarna mot ”In my darkest hour”. Det är sådana stunder som gör ”Dystopia” till ett högst rimligt inslag i gruppens sentida karriär. En skiva som bekräftar snarare än utmanar och som får extra schvung av sessiontrummisen Chris Adler (Lamb Of God). Fint som snus, kan det kallas.
BÄSTA SPÅR: ”Poisonous shadows”.