POP/ROCK/R’N’B Det var i Them som Van Morrison började och han var omedelbart fantastisk. När debutalbumet ”The angry young Them” kom ut sommaren 1965 hade Morrison ännu inte fyllt 20 och hans råa, snäsiga nordirländska r’n’b måste ha känts som en veritabel chock för den tidens öron.
Them gjorde bara två album – ett drygt halvår efter debuten kom minst lika starka ”Them again” – och en räcka singlar med Morrison. Men mycket är rent guld.
”Gloria”, som Patti Smith senare utvecklade till en egen klassiker, är fortfarande obligatorisk på Morrisons konserter. Versionen av bluesklassikern ”Baby please don’t go” kan vara den allra tuffaste som spelats in. ”I can only give you everything” är en garagerockstänkare som heter duga. Och ”My lonely sad eyes” ger en föraning om den säregne friformpoet som världen två år senare skulle möta på solodebuten ”Astral weeks”.
Det här är den bästa Them-samlingen hittills, med allt av vikt från Morrison-åren – inklusive demos och radiosessions – på tre cd.
Them fortsatte, med olika namn och sättningar, och finns faktiskt än i dag. Men utan den unge, arge Belfast-cowboyen bakom micken blev de snart ett band i mängden.
BÄSTA SPÅR: ”My lonely sad eyes”.

LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!
LÄS FLER STEENKAKOR HÄR!
LÄS ÄNNU FLER STEENKAKOR HÄR!