COUNTRYROCK Jag älskar The Jayhawks. Om någon väckte mig mitt i natten skulle jag nästan kunna rabbla varenda låttitel de släppte mellan albumen ”Hollywood town hall” (1992) och ”Rainy day music” (2003). Ett tag, ett väldigt långt tag, kände jag inte till ett vackrare ljud än bandets stämsång. Och visst kan jag även bryta loss och spara, säg, två eller tre förtjusande vackra spår från ”Paging Mr Proust” också. Det finns ju egentligen inget annat band som jag hellre skulle spendera mina sista år med. Att sluta älska deras melodier är omöjligt. Men det är ju inte här man ska börja. Det låter inte som att de sjunger för att rädda sina själar och hålla varandra vid liv längre. The Jayhawks skriver inte längre ballader som gör så ont att man tappar andan och måste ringa en vän mitt i natten.
Bästa spår: ”Quiet corners & empty spaces”.

LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!