För trogna läsare av Aftonbladets diverse rockkanaler torde dessa Stockholmstjejer inte vara någon obekant bekantskap. Inte nog med att debutskivan ”Moments of grey” fick en glad treplustumme i luften av undertecknad vid releasen i februari 2014, senare samma år medverkade de i Aftonbladet Hårdrock! och har därefter hälsat på titt som tätt i våra olika bloggplattformar.
Därför känns det extra trevligt att i dag kunna bjuda på världspremiären av Besserbitchs alldeles superfärska singel ”Hate anthem”, som är hämtad från det andraalbum som är planlagt för release den 30 september.
Soundmässigt rör den sig i välkända vatten. Entusiasmen tycks knappast ha trappat av sig under de år som har gått sedan förstlingsverket såg dagens ljus, utan kvartettens energifyllda SoCal-cocktail, blandad på lika delar Bad Religion och The Distillers, känns fortfarande härligt pigg och melodisäker.
Det har gått två år sedan fullängdsdebuten. Hur ser ni tillbaka på den tiden?
– Vi har haft en del motgångar i form av sjukdomar, benbrott och har dessutom stått utan basist en period. Det har varit tufft många gånger, säger sångerskan och gitarristen Elin Andrée.
– Men givetvis handlar det mest om framgångar under dessa år, mycket spelningar och turnéer. Vi har haft möjligheten att nå ut till fler personer runt om i världen och har växt både som band och individuella musiker under den här tiden – något man verkligen hör på nya plattan. Allt som allt har det varit två lärorika och riktigt roliga år.
Ny sedan sist är basisten Hella Collett, på vilket sätt har hon bidragit till bandet?
– Hon är för det första grymt bra på bas och hon passar perfekt in i gänget. Hon satsar hårt, är driven och envis som bara den.
Er senaste singel ”Gråzon” var något av ett avbrott mot tidigare med sång på svenska och mer råpunk i ansatsen. Har detta gett blodad tand?
– Jag försökte skriva ”Gråzon” på engelska först, men den passade helt enkelt bäst på svenska. Texten kom naturligt och det fanns ett slags behov att skriva så just då. Jag har inga planer på att göra något liknande just nu, men vi låter inte språket begränsa oss heller. Man ska aldrig säga aldrig.
Vad är tankarna bakom nu aktuella ”Hate anthem”? Om jag får tolka pressreleasen rätt så tycks det vara en rätt ångestriden historia.
– Texten försöker beskriva hur starkt man kan hata något eller någon utan att säga just de orden – ”jag hatar”. I stället är det en lista av metaforer och liknelser som beskriver känslan av att hat. Det kan tolkas vara en ångestriden historia men jag skulle vilja säga att det är rätt mycket humor i den.
Ni väntar ända till den sista september med att släppa andraalbumet ”Pretenders & liars”. Vore det inte bättre att smida medan järnet är varmt?
– Absolut! Albumet är inte färdigmixat ännu. Hade gärna velat släppa allt så fort som möjligt men nu får det bli så här, säger gitarristen Sanna Fuchs.