ROSKILDE. Mot slutet håller countryartisten Sturgill Simpson från Kentucky tillbaka. Han dröjer och slår inte i gång låten. Inte än. Han vet exakt vilken effekt han vill uppnå. De andra musikerna låser fast blicken på honom, behåller sitt lågmälda groove och väntar på signalen. Förväntningarna stiger hos publiken, jublet och applåderna får tältduken att fladdra.
Simpson är en okonventionell countrystjärna av många anledningar. En av dem är att han kombinerar ärketraditionell honky tonk med soulmusikens eldfängda utlevelse och scenspråk. Sjumannabandet, som bland annat består av en strålande blåssektion, pendlar mellan att rusa fram som ett mystery train i Elvis Presleys studio eller spela med dämpad glöd som om de backade upp Otis Redding.
Innan Sturgill Simpson börjar hålla bandet och publiken på halster har han hunnit spela hela nya albumet ”A sailor’s guide to Earth” från början till slut. Det förtar lite av stämningen, hur bra än låtarna är. Det finns en viss brist på överraskningar och dynamik.
Men sista spåret ”Call to arms” är en energibomb som blåser ut fönstren. Det är den alla väntar på. Det är den bandet vill fyra av. Sturgill Simpson låter nästan publiken koka över innan han släpper tömmarna…
Intensiteten och tempot är nästan perverst. Sturgill hoppar till slut  jämfota när han hetsar sina musiker i crescendo efter crescendo.
Det är inte en konsert längre. Det är en orkan.

LÄS FLER KONSERTRECENSIONER HÄR!

Fotnot: Sturgill Simpson spelar på Pustervik i Göteborg 4 juli och på Berns i Stockholm 5 juli.