NORRKÖPING. Falutruppen kallar vändan ”The last tour” – men tanken på att Sabaton skulle se ett närliggande slut känns väldigt avlägsen.
I stället handlar det om en grupp som har hittat sin ton, vill mycket och bjuder än mer.
Men som ändå kunde sansa sig på vissa fronter.

Strategin är givetvis väldigt väl vald. Genom att – i stället för att bara fokusera på landets tre konsertdominanta storstäder – ta hårdrocken till folket där det bor har Sabaton krattat för ett längdhopp från Lund i söder till Luleå i norr. Och det med en produktion som också en ordinär marsafton är stor nog för att fylla upp en islada i utkanten av Norrköping.
För om det är något som Dalakvintetten har lärt sig av sina namnkunniga förebilder är det tanken om att hårdrock i en livesituation ska vara större än det riktnummerområde den råkar hamna i. Således bjuder kvintetten på en stor led-skärm som pumpar ut scenografi men också eldkastare, gnistbomber, och – som i ”Night witches” – dundrande kanoner från såväl trumpodium som sidorna av detsamma.
På alla sätt är det en sån inramning som gruppens möp-metal kräver och mår bäst i. Tanken om att driva framträdandet framåt löper som en röd tråd genom repertoaren och ger den dynamik – även om allt inte är lika lyckat. Lajvaruppträdandet i ”Sparta” (tänk statister med sköldar och bar bringa som hytter med spjut) är snarare ett generat fniss än en näve i luften. Den avskalade versionen av ”The final solution” är en god tanke som faller sämre ut i realiteten. ”Gott mit Uns”, sjungen främst av gitarristerna Chris Rörland och Tommy Johansson, skaver i disciplinen.
Samtidigt vägs dessa svaga stunder upp av den glädje som skjuter ut – lika mycket som all pyroteknik i världen – från scen till publik. Noterbart glada över att vara tillbaka på hemmaplan släpper gruppen ofta garden och tar emot lika mycket som de ger. Om det så handlar om att Rörland fäller sångaren Joakim Brodén i extranumret ”Shiroyama”, hur snyggt ”The last stand” ramas in av vajande kyrkklockor eller det kollektiva leende som sprids över medlemmarnas ansikten så fort hejarklacksramsorna med gruppnamnet rullar ut över läktare och golv är utfallet väldigt lyckat.
Hårdrock till folket är ett succérecept. Vilket talar för att det här är långt ifrån sista Sabaton-vändan vi får se i landet.

LÄS FLER KONSERTRECENSIONER HÄR!

LÄS MER:
• Intervju med Joakim Brodén.
• Recension från Sweden Rock 2016.
• Sabaton spelade inför Putins mc-gäng
• Recension från Bråvalla 2015.