Ansiktet hittar allvaret
avAnsiktet
Tusen nålar
Ansiktet
R’N’B Ansiktet skakade om svensk pop och r’n’b en smula med sin debutsingel ”Äckligt” för sex år sedan. Duons idé var att försöka vända på könsrollsmönstren inom r’n’b och inte minst försöka sjunga fyndigt och roligt om sex.
De lyckades alldeles utmärkt, både på nämnda hit och debutalbumet ”#dennyarnbmannen”. Herbert Munkhammar från Afasi & Filthy och Maskinen och Erik Nordström från Lilla Sällskapet gjorde musik fulladdad med tidsmarkörer som i all sin skamlösa, oblyga underhållningslust även lät som ett målande reportage om att vara ung i Stockholm just där och då.
Nu är det några år av liv senare och perspektivet har skiftat lite grand. Utelivet lockar inte riktigt lika mycket längre, andra saker har blivit viktiga och även om det sjungs smart och kul och rätt mycket om att ligga även på ”Tusen nålar” är det en allvarligare skiva som handlar en hel del om existentialism (”jag vill inte sitta här och snacka sneakers hela fakkin livet”) och att våga få kontakt med sina känslor.
Och jag gillar den här inkarnationen av Ansiktet också. Inte minst för den slösaktiga verbala kreativiteten. ”Ingen stress, vi drar till Mykonos och kompletterar varann som ’The love below” och ’Speakerboxxx’” och ”dina sorger blir konfetti, du kan falla fritt som Tom Petty” är två popnördiga rim som glänser, men det finns mer än så.
Musikaliskt är det lekfullt och snyggt. Ibland kanske lite väl smooth, den mörkare tonen hade gärna fått färga av sig mer även på soundet.
Icke desto mindre: med ”Tusen nålar” visar Ansiktet allehanda tvivlare att de kan vara mer än småskojig innerstadsbuskis.
BÄSTA SPÅR: ”Tusen nålar”.