POP ”Konst som inte föds ur känslor är inte konst”, sa konstnären Paul Cézanne en gång i tiden. Om Cézanne hade levt idag istället för på 1800-talet hade Loney Dear varit hans mest spelade artist på Spotify. Allt Loney Dear gör föds ur de starkaste av känslor.
”Dark was the night, cold was the ground/And now I give you everything I own”. Loney Dear, eller Emil Svanängen som han egentligen heter, inleder sitt självbetitlade album med dessa rader. Bland melodiska trummor och fågelläten känns han oerhört nära.
I ”Sum” omfamnar hans falsett så hårt att jag blir övertygad om att den kan läka sprickorna i själen.
Efter att ha släppt albumet ”Hall music” 2011 blev Loney Dear sajnad till Peter Gabriels skivbolag Real World. Det är lätt att förstå varför. Gabriel har alltid varit mångfacetterad i både genre och kunskap, Emil Svanängen är precis likadan.
Skickligt blandar han rik folkmusik med drömsk pop och rytmisk r’n’b. I lysande ”Humbug” möts de ljuvliga stråkarna av dansande rytmer samtidigt som trollbindande syntriff och basslingor vävs samman. Efterföljande ”Hulls” är ett perfekt exempel på hur minimalistiska medel kan bygga de största verken.
Loney Dear är det bästa av många världar. Vackert blottad, men fängslande restriktiv. Återhållsam, men otroligt nyanserad. Och alltid med känslorna nära till hands.
BÄSTA SPÅR: ”Humbug”.

LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!