Typ festival: Wulfbands saxofonsynt och hjärtepop från Järvinen
avOm Umeå Open är lite för långt bort får en skapa sin egen festival. Planering och en storstad krävs nästan, men det går. Undertecknad har i alla fall haft den mest spännande musikhelgen på länge, med allt från funkpunkpop till hård synt och krispig, svensk känslopop.
Efter Munnens punkpoplek och Kites present till internet gav konserthelgen Stockholm Manifestnominerade Wulfband. Den D.A.F.-besläktade, anonyma syntduon bjöd på allt publiken hade kunnat förvänta sig: En elektronisk smocka med hårda mörka beats, ansiktsmasker och aggressiva vrål på tyska.
Låtar som ”Konflikt” fick publiken att rådansa och Wulfband fräschade upp sin EBM med frijazzig saxofon! Ett annat kort smakprov här: Efter allt det syntetiskt hårda var lördagen skön: Anna Järvinens krispiga vardagsbryderipop med heminspelad, intim känsla, på Södra teatern i Stockholm. Där charmade hon publiken med en finskspråkig sång om John Blund – i Cornelis Vreeswijks tolkning kallad ”Den blåa drömmen”.
Men främst sjöng Järvinen låtar från nya skivan ”Buren” – vars andra halva släpps den 18 april. Bäst var kanske självanalysen ”Jag ville alltid vara”.
Låtarna blev hela med Reine Fiske (Dungen) och Torbjörn Zetterberg (Torbjörn Z. Hot Five). Multiinstrumentalisten Daniel Bingert från förbandet gästade också.
Christopher Sanders bara stämma spred också kärlek i teatern med solopärlor som ”Ljuvligt ljus”, [ingenting]-klassikern ”Dina händer är fulla av blommor” och vackra covers som ”Jag korsade havet”, skriven av Umeåartisten Skator (Lina Högström).
Ack, vad längtan breddes på för det kommande, ännu datumlösa albumet från bandet [ingenting]. Suget efter festivalsommaren växte också.