POP Just nu är det svårt att inte höra all popmusik genom ett David Bowie-filter. Som en efterklang av det ”bang!” Den Tunna Vita Duken gick ut med för bara tolv dagar sedan. Så evinnerligt många artister har ju inspirerats av Bowie. 90-talets brittiska band var inget undantag.
I söndags sände Jarvis Cocker en kärleksfull tvåtimmarshyllning till David Bowie på BBC 6 Music. Samtidigt kommer jag att tänka på en Noel Gallagher-intervju ett SVT-program jag jobbade med gjorde. Citatmaskinen levererade redan i sminket:
”Just don’t make me look like fucking David Bowie”.
En kärleksfull diss då Oasis ett decennium tidigare spelat in en cover på ”Heroes”.
Men under britpop-eran var det Suede som vurmade allra mest för Bowie. Det märktes i Brett Andersons sätt att sjunga, hans androgyna scenspråk, ”Station to station”-syntarna, de akustiska Ziggy-gitarrerna och bandmedlemmarnas transparenta hy.
Med sitt söta popalbum ”Coming up” ledde de mitt tonåriga jag till David Bowie. Kanske är det därför ny musik från London-kvintetten känns så välkommen just nu.
Suedes sjunde album är inspelat tillsammans med en stråkorkester i Belgien. Med de tolv spåren kommer en film regisserad av Roger Sargent, NME-fotograf som bland annat dokumenterat The Libertines.
”Night thoughts” är typiskt grandios, men i dag bär musiken svart polotröja snarare än skinnjacka. I stället för att strutta runt och smiska sig själv med mikrofonsladden sitter Brett Anderson nu med korslagda ben och funderar över livets stora teman; död, kärlek, ångest och förtvivlan.
”Night thoughts” är ett ambitiöst försök att gå vidare från det av britpopens band som – i konkurrens med Oasis – haft svårast att åldras med värdighet. Den tonårsknarkiga estetik och yviga poesi som tedde sig så speciell, vacker och sexig på ”Animal nitrate”, ”New generation” och ”Saturday night” gick i pension samma dag som Brett Anderson skaffade sitt första gymkort.
Suede blir aldrig vad de var, kommer aldrig att betyda vad de betydde. De hjälpte mig att hitta andra pojkar och flickor som använde kajal, hade korta kostymbyxor och rökte tuffa, brittiska cigaretter.
Vänner som fortfarande är mina bästa vänner.

LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!