Startsida / Inlägg

Perfekt inramning för Black Sabbaths farväl

av Joacim Forsén
Ozzy. Foto : JONAS OLUFSON​
Ozzy börjar röstsvagt men vänder spelningen till en av hans bättre. Foto : Jonas Olufson.

RateBlack Sabbath
Konsert på Copenhell, Köpenhamn

Publik: I princip varenda en av de 20 000 besökarna är på plats.
Längd: 90 minuter.
Bäst: ”Snowblind”, ”War pigs” och ”N.I.B.
Sämst: Första halvtimmen är väldigt röstsvajig.

KÖPENHAMN. Den tyska dödsåskan ser ut att hovra runt festivalen och himlen är lika svart som den nästan 50-åriga karriären.
Black Sabbath kan knappast få en bättre inramning på sitt avsked än på danska Copenhell.

Det är löjligt perfekt. Mörkret hinner precis sänka sig över det fullproppade festivalområdet och himlen är så rusksvart att det är svårt att se var scenen slutar och molnen tar vid. Till det kommer Copenhell-miljön. Med sin skräckdekorerade och väldigt danska festivalaura är det mesta här som om det vore iscensatt av medlemmarna själva. Brinnande eldtunnor. En naken skyltdocka hänger upp och ned i en vissen midsommarstång. En galgbacke med tre öglade rep. Fler helveteskopplingar än det går att räkna.
Och allt känns i luften. Med en himmel som öppnar sig precis till det ödesmättade ”Black Sabbath”-introt blir konserten, som väl ändå måste vara Birminghamkvartettens avsked (jag och säkert ni såg ju Black Sabbath göra sin sista turné redan 1999), snabbt en spelning där publikens kärlek och respekt märks i varje sekund.
Mycket är precis som på senaste årens konserter väldigt nedvarvat. Gravitationen pressar den inledande klassikern genom marken. Introt till ”Into the void” är så långsamt och tungt att det låter som det ska stanna innan Ozzy Osbourne ens hunnit öppna munnen. Geezer Butlers traktorbas äter sig genom ljudanläggningen. Samtidigt är Tommy Clufetos alltjämt en stadig och vital ryggrad för Black Sabbath 2016. Där många förstås hade velat se hela originalsättningen har han blivit en stark ersättare, spelmässigt som en svängig och mer hårt slående trummis och visuellt som en ung Bill Ward.
Ozzy har en bra kväll även om inledningen är svårsmält. Inte så att melodierna svajar men det är som att han sjunger i den tonart han råkar hamna. Men frontmannen gör också mycket rätt i kväll. Både ”War pigs” och ”Children of the grave” är befriande röstsäkra. De lugna, känslosamma raderna i ”N.I.B.” är lysande. I ”Snowblind”, en låt som ofta havererar, lyfter han både sig själv och låten. Tillsammans med Tony Iommis glimrande gitarrspel blir den en av kvällens starkaste nummer.
Låtlistan lämnar en del att önska men är samtidigt inte överraskande. Det mesta känns igen från bandets senaste Sverigespelningar förutom att låtarna från ”13” har kastats ut och att ”Dirty women”, som Sabbath spelade på Friends 2013, har gjort comeback i setlistan. Men att klassiker som till exempel ”Sweet leaf”, ”Sabbath bloody sabbath”, ”Electric funeral”, ”Symtom of the universe” eller ”Killing yourself to live” inte finns med på slutfesten svider oavsett anledning. Med det blir avskedet en värdig men lite snopet komprimerad resa genom en av hårdrockshistoriens allra viktigaste karriärer.

Fotnot: Black Sabbath gör sin sista svenska spelning någonsin, på Friends Arena i Solna den 9 juli.

Låtarna: 1. Black Sabbath 2. Fairies wear boots 3. After forever 4. Into the void 5. Snowblind 6. War pigs 7. Behind the wall of sleep 8. N.I.B. 9. Rat salad (trumsolo) 10. Iron man 11. Dirty women 12. Children of the grave Extranummer: 13. Paranoid

  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Anders Hedberg
  • Nöjeschef: Andreas Hansson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB