FOLK Den produktiva Illinois-sonen Ryley Walker har verkat klar med sitt uttryck i flera album nu, inte minst sedan förra ”Primrose green”. Här kommer de tankarna lite på skam.
Visst bottnar den 27-åriga begåvningen fortfarande framför allt i det jazziga anslaget, Tim Buckley, Nick Drake och Van Morrison. Men på tredje studioalbumet ”Golden sings that have been sung”, producerat av Wilco-kände Leroy Bach, visar Walker upp ett långt mer komplext och gediget låtskrivande. Händelserika och organiska sånger som både överaskar och låter tidlöst bekanta, som en atmosfäriskt vemodig folkblandning av fuzziga elgitarrer, wurlitzer-mys, Mark Eitzel, David Sylvian och lågmält Mark Kozelek-berättande. Det är också lätt att förstå varför till exempel Robert Plant har sållat sig till Walkers beundrare. Mitt i den akustiska myllan finns den där psykedeliska auran som gjorde Led Zeppelins lugnaste spår så fängslande. Ett album att växa in i hösten med.
BÄSTA SPÅR: ”A choir apart”.

LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!