Startsida / Inlägg

Green Day gör Kalle Anka-punk

av Markus Larsson
Skärmavbild 2016-10-07 kl. 08.46.40
Billie Joe Armstrong lattjar med flagga under Green Days konsert på Bråvalla 2013. Foto: Stefan Jerrevång

Green DayRateGreen Day
Revolution radio
Reprise/Warner

PUNKPOP Förra året gick sångaren och gitarristen Billie Joe Armstrong ut på Twitter. Han var arg och hade ett uppdrag:
2016 siktade han på att förstöra begreppet ”pop-punk”.
Eller punkpop, som genren ofta kallas för i Sverige eftersom det ser snyggare ut i skrift. MTV-punk fungerar också alldeles utmärkt, tack så mycket.
Ingen kunde missa den uppenbara ironin i Billie Joes tweet.
Det första han i så fall borde göra är att lägga ner sitt eget band. Green Day är själva definitionen av punkpop. 1994 döpte de ett album till ”Dookie”. Och människan har fortfarande inte kommit på ett ord eller en titel som är mer punkpop än ”Dookie”.
Senare utvecklade Billie Joe sina 140 tecken i en intervju. Han menade att det inte går att förena pop och punk. Det är två olika saker.
Vilket gör allting ännu märkligare. Green Day har aldrig valt sida. Deras karriär bygger på att kombinera stressade gitarrer med Kalle Anka. Det mesta låter som om Knatte, Fnatte och Tjatte har startat ett punkband i Ankeborg.
Allt kanske beror på hur man definierar punk. Om musikstilen är en attityd som bygger på att utmana normer och konventioner och föräldrarnas musiksmak är Green Day ungefär lika mycket punk som Coldplay.
Genom åren har Green Day släppt flera fantastiska poplåtar. Tänker främst på singlarna ”Basket case”, ”When I come around” och det 9/11-inspirerade mästerverket ”Wake me up when september ends”. Där finns melodier som skulle få Max Martin att le så mycket att Polarpriset ryms mellan mungiporna.
Men gruppen har aldrig släppt ett bra punkalbum. Nej, tyvärr. Och ”Revolution radio” är inget undantag.
Det finns korta ögonblick som hade platsat på albumet ”American idiot”. Som inledande ”Somewhere now” och den lilla rockoperan ”Outlaws”. Men resten av tiden försöker Green Day bara vara lika trista som Bad Religion de senaste 20 åren.
”Revolution radio” ska vara en kommentar om vår kaotiska samtid. Men det var länge sedan gitarrer stod för relevanta politiska debattinlägg på topplistorna.
I sin självbiografi ”Born to run” försöker Bruce Springsteen att reda ut varför hans skiva ”Wrecking ball” inte fick ett större genomslag. Springsteen inser att samhällskritik just nu formuleras bättre och mer slagkraftigt av hiphopartister som Kendrick Lamar och Kanye West. Han skulle också ha kunnat nämna Beyoncé.
Jämfört med dem är Green Day en smålustig lokalrevy.

BÄSTA SPÅR: ”Outlaws”. Green Day är som bäst när de försöker göra MTV-punkiga versioner av The Whos rockopera ”Tommy”.
VISSTE DU ATT… basisten Mike Pritchards smeknamn ”Dirnt” kommer från när han brukade spela luftbas i skolan? Han tonsatte sina osynliga strängar genom att ropa ”dirnt-dirnt-dirnt”.
LYSSNA OCKSÅ PÅ: ”American idiot”. Det bästa rockalbumet som popbandet Green Day har gjort.

LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!

  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Sandra Wejbro
  • Nöjeschef: Andreas Hansson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB