En kan ju tycka att kaliforniska Suicide Silence borde ha haft sin beskärda del av motgångar vid det här laget.
Jag menar, vi pratar ju ändå om en grupp som förlorade sin sångare Mitch Lucker i en mc-olycka 2012 och som fick ta mycket skit när det förra våren stod klart att de skulle anlita nu metal-genrens främste ljudarkitekt Ross Robinson för att producera sitt nu aktuella femte album.
En kan ju tycka att det räcker så. Inte att gruppen skulle tvingas fightas mot sina egna fans, som är så upprörda över ensemblens förändrade inriktning så att de på fullaste allvar har velat stoppa skivans release.
För så är det. Strax efter att låten ”Silence”, såväl den andra låten på kvintettens självbetitlade skiva som det andra smakprovet från densamma efter öppningsspåret ”Doris”, nått granskande öron i början av februari så slog det slint hos många av Suicide Silences kärnföljare. Det glunkades vitt och brett i sedvanliga forum om ett sound som tycktes mer influerat av Korn, Slipknot och Deftones än av Morbid Angel och Cannibal Corpse, samtidigt som de sedvanliga anklagelserna om att vara svikare och förrädare var lika vanliga i vissa Facebookflöden som kattfilmer och länkar till ”alternativa” nyhetsförmedlare.
Mest upprörd av dem alla tycktes Vincent Carmichael, som i ett svampmoln av närmast Donald Trumpsk överreaktion startade ett upprop på sajten Change.org i syfte att få skivbolaget Nuclear Blast att dra tillbaka utgåvan.

I en skittorrent av invektiv konstaterade tangentbordsryttare att ”Nickelback är tyngre”, ”den nya sångaren suger inte bara, utan han är troligtvis den värste skitstövel jag har mött”, ”det här är en snorlorska i Mitchs ansikte” och ”ni tar död på deathcore”.
Just det där sista säger mycket om dessa fans protektionistiska hållning runt bandet och dess genre. Och just här går det troligtvis att spåra roten till den ilska och frustration många tycks känna. För lika mycket som de upprörda kommentatorerna tycks anse ”Doris” och ”Silence” som rent vedervärdiga låtar, lika stor emfas riktas mot att vokalisten Hernan ”Eddie” Hermida (”skitstöveln” här ovan, ni minns) använder lika mycket rensång som han gör dödsgrowl. Vilket ju naturligtvis i en så pass format- och ytstyrd genre som just deathcore går att se som rena dödssynden.
Det finns bara ett problem här, förutom de uppenbara: trollen har blivit trollade.
Bakom uppropet står nämligen Facebooksidan Sexually transmitted memes som bara några dagar efter lanseringen och då antalet stödjare nått över 1 500 förklarade att det var de som agnat långreven och att de fulaste fiskarna i internets sumpvatten gladeligen svalt betet. En dementi som klart och tydligt länkas från Change.org-sidan.

När detta skrivs har närmare 5 000 personer tecknat under protesten.
Och ”Suicide Silence” når skivbutiker och streamingtjänster just i dag. Precis som planerat.