HIPHOP Jag hamnade på en konsert med den isländske rapparen GKR i London härom veckan. Tillsammans med sin typ 12-åriga dj som stod lutad över en laptop på ett alldeles för lågt, provisoriskt bord hänförde Gaukur Grétuson (hans riktiga namn) med att rhyma på isländska om frukost i låten ”Morgunmatur”.
Naturligtvis förstod ingen i publiken ett ord av vad han rappade om, men det gjorde ingenting. Vajben var fantastisk. GKR hade dessutom mer merch än Justin Bieber. Kepsar, hoodies, strumpor, flingpaket och GKR-sedlar, som han sköt ut i publiken med en fejk-Supreme-pistol. Det var längesedan någon eller något på en scen gjorde mig så glad.
Internetrapen är sedan länge den nya punken. Av den enkla anledningen att den kräver så lite. Där punkaren bara behövde tre ackord och bra hårprodukter behöver internetrapparen bara sin dator och en egen Youtube-kanal. Internetrapens posterboy är sedan länge svenska Yung Lean och hans crew Sad Boys. Tillsammans har de blivit en egen liten subkultur med fans världen över. Det är bara att ta en titt på Södermalmsynglingens turnéschema för att förstå vidden av detta: Sankt Petersburg, Antwerpen och Minneapolis är bara några av de städer som ska betas av i vinter. Att Yung Lean var en av gästerna på Frank Oceans ”Blonde”, ett av förra årets mest omsusade album, är bara ännu ett bevis på att 21-åringen från Stockholm har gått från kultig maskot till någonting större.
På tredje albumet ”Stranger” samsas precis som på de två föregångarna blippiga tv-spelsromantiska beats, hedonistisk lyrik och allmänt spöklika stämningar, producerade av Yung Gud. Den största skillnaden är att Yung Lean och hans team nu har skruvat ned tempot. Produktionerna är mer tillbakalutade och atmosfären ännu mera emotionell. Allt till det bättre. Men känslan är fortfarande att Yung Lean och hans kompisar leker musik. Musiken utspelar sig i en dimma. Någonstans i rummet står Yung Lean och rhymar om skidmaskar och Pac-Man. Att lyssna på ”Red bottom sky” eller ”Skimask” och stirra på när vintersolen går ner alldeles för tidigt över en kristallklar novemberhimmel är magiskt.
BÄSTA SPÅR: ”Red bottom sky”, ”Skimask”, ”Push / ”Lost weekend”.

LÄS OCKSÅ: Med rutorna nere rakt in i framtiden – recension av Yung Leans album ”Warlord”

LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!